- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
58

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Händelser och spörsmål - Kinas uppvaknande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL

I fråga om den inre politiken förordar Kuomintang ett mellanting mellan
en centraliserad och decentraliserad styrelse, som tillerkänner provinserna en
långtgående självstyrelse. Distriktet eller Hsien skall vara den lokala
administrativa enheten.

Allmän rösträtt skall införas. Förenings- och församlingsrätt, yttrande- och
tryckfrihet, liksom religionsfrihet etc. skola säkerställas. Produktion och
konsumtion skola regleras så att nationens rikedomar bli rättvist fördelade. En
arbetarlagstiftning skall genomföras, arbetsförhållandena skola förbättras och
arbetarorganisationerna skola skyddas och uppmuntras. Skolundervisningen skall
göras allmän. Slutligen heter det att industriella företag av monopolistisk
karaktär skola övertagas av staten.

Att huvudvikten kommit att vila på den utrikespolitiska delen av programmet,
är ju under de rådande politiska förhållandena icke förvånansvärt. De
utländska makternas privilegier ha sedan Mandsjudynastins störtande genom
revolutionen 1.911 framstått — med rätt eller orätt därom kan tvistas — som det
förnämsta hindret för Kinas politiska renässans. Kuomintang, som spelade en
framträdande roll vid republikens införande 1911 har i varje fall valt det minsta
motståndets väg, när det appellerade till den slumrande nationalismen hos de
kinesiska folkmassorna. Men om det i dag med en viss rätt sättes likhetstecken
mellan Kuomintangs anhängare och nationalisterna får det icke förglömmas,
att partiet syftar till långt mer än att allenast avskaffa de främmande
makternas privilegier i landet. Det är ett nationellt befrielseverk av social karaktär
Kuomintang vill genomföra.

Ett uttalande som gjordes för några månader sedan av Kuomintangarméns
överbefälhavare Chiang Kai-shek kastar ett skarpt ljus över den nationalism,
som nu är förhärskande inom partiet. Han yttraa* om syftet med dess kampanj:

Den nuvarande revolutionen avslutas icke förrän alla
cxterritorialitetsTättig-heter, koncessioner och ensidiga fördrag (unequal treaties) avskaffats...
Nedslåendet av militaristerna i norr är blott ett steg i det revolutionära
arméprogrammet. Vi måste omedelbart upphäva de exterritoriella utländska
koncessionerna, göra slut på den utländska tullkontrollen och det utländska postverket. . .
Denna revolution har icke blott till syfte att bryta imperialismens makt i Kina
utan vår opposition måste spridas till andra länder, som leva under
imperialismens ok . ..

Det är utan vidare klart att förverkligandet av det program, Kuomintang
satt sig före, skulle innebära ett oerhört avbräck icke blott för England utan
för alla utländska makter som förvärvat sig en förmånsställning i Kina och
som i skydd av privilegier man tilltvungit sig, blott allt för ofta med
maktspråk och våld, göra oerhörda profiter på det nedlagda kapitalet. Att de
europeiska makterna liksom Japan och Förenta staterna icke skulle falla undan i
första taget för den nationella rörelsens krav var endast naturligt. Starka
ekonomiska intressen parade med prestigeliänsyn ha tvärtom kommit de
utländska makterna att år från år uppskjuta den vid Washingtonkonferensen 1921
utlovade revisionen till Kinas förmån. Så hade man bl. a. ställt i utsikt att
kineserna skulle få pålägga en tilläggstull utöver den som upptogs genom det
under utländsk kontroll stående tullverket, vidare att vissa förändringar i den
rådande exterritorialitetsrätten skulle vidtagas etc. Men därav har ännu icke
blivit något. För den vaknande nationalismen i Kina måste naturligtvis de
främmande makternas cxterritorialitetsrätt kännas som ett olidligt intrång på
Kinas suveränitet och detta är i än högre grad fallet beträffande tullkontrollen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free