Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Händelser och spörsmål - Kinas uppvaknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
59
och koncessionerna. Vad de senare angår ha de spelat en icke ringa roll
såsom skyddade ■tillflyktsorter åt politiker, som geno-m en eller annan oegentlighet
gjort sig omöjliga, och med. vilka kineserna skulle gjort processen kort, om
de icke räddat sig undan till något utländskt koncessionsområde. Dessa äro
nämligen undandragna den kinesiska förvaltningen och rättskipningen och ligga
som små utländska eller internationella stater mitt i den kinesiska staten. När
dessa koncessioner vanligen äro belägna i Kinas viktigaste städer och omfatta
betydande områden såsom i Kanton, Shanghai, Hankau och Tien-tsin är det icke
att förvåna sig över att de kinesiska nationalisterna kräva att systemet skall
upphöra. Vad slutligen tullfrågan beträffar kommer dessutom den praktiska
synpunkten till, att tullen är en för den kinesiska staten nödvändig inkomstkälla,
vilken emellertid i stor utsträckning nu tages i anspråk för täckande av de
utländska makternas fordringar. Den i Washington utlovade rätten till en
till-läggstull skulle tjäna det vällovliga syftet att tillföra den ständigt magra
statskassan ett tillflöde, som kunde skänka regeringsmakten en tryggare ställning.
Att den växande kinesiska nationalismens tryck till slut dock kommit
västerlandet att inse, att reformer voro nödvändiga, därom vittnade det memorandum
Englands regering tillställde de i Kina intresserade makterna i slutet på
föregående år. I detta erkändes att tiden nu vore inne för en allmän revision av
den hittillsvarande politiken mot Kina och föreslogs att makterna i em gemensam
förklaring skulle taga ställning till den uppkomna situationen. England vore
villig att genast gå med på upptagandet av den så länge utlovade tilläggstullen,
att revidera det rådande externtorialitetssystemet och i övrigt annulera
fördrag, som blivit otillämpliga, i syfte att fota sitt förhållande till Kina på
jämställdhetens grund. Englands memorandum upptogs synnerligen kallt av flera av
de europeiska makterna, och den engelska regeringen har från vissa håll t. o. m.
förebråtts för att ha visat allt för stor iver att lyssna till nationalisternas krav.
Londonregeringen har emellertid hittills klokt no,g vidhållit sin tillmötesgående
hållning mot den nationella rörelsen, och det prov på god vilja, engelsmännen
lädo i dagen då de läto sina trupper utan att ha lossat ett skott utryimma
koncessionen i Hankau och frivilligt överlämnade dess styrelse åt kineserna, har
säkerligen icke förfelat att göra sin verkan på kineserna. Men faran är
ingalunda övervunnen ännu. En salva mot de uppagiterade folkhopar, som hota de
utländska koncessionerna på olika orter, vore av allt att döma nog för att sätta
lavinen i rörelse och för långa tider framåt ödelägga allt vad européernas
företagsamhet och den västerländska tekniken skapat i Kina. Trots detta finnas de som
mena att situationen kräver ett hänsynslöst militärt ingripande. Fortsatt
undfallenhet skulle blott ytterligare försämra den vite mannens ställning i Kina.
Engelska regeringen synes gå en medelväg, och medan den förklarar sig beredd
att förhandla med nationalisterna sänder den krigsfartyg och trupper i massor
till Kina "for att skydda sina undersåtars liv och egendom". Nationalisterna
å sin sida avböja ännu så länge att ingå på förhandlingar och kräva
ovillkorligt uppgivande av främlingars privilegieställning. Kuomintangregeringens
utrikesminister Eugène Chen har på Englands memorandum svarat att detta vore
ett bedrägeri och att erkännandet av kinesernas rätt att upptaga den
nyssnämnda tilläggstullen, vilket naturligtvis även skulle komma de maktägande i
Nordkina till godo, blott är agnat att stärka militaristerna där och fördröja
Kuomintangs seger över dem. Nationalisternas hållning tyder på avsikten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
