Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Händelser och spörsmål - Kinas uppvaknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
vinna tid och ytterligare utvidga Kuomintangs maktområde närmast
kring Yangtsefloden ned mot Shanghai och i de kustprovinser, som behärskas
av Sun-tsjuan-fang, för att ha bättre kort på hand vid uppgörelsen med
makterna. Denna ganska optimistiska tolkning av nationalisternas avsikter är dock
icke allmän. Många mena att nationalisterna icke skola nöja sig med halva
resultat utan fortsätta till dess alla de privilegier utlänningarna åtnjutit äro
rest-löst avskaffade».
För engelsmännen betyder detta mer än för någon annan makt i Kina.
Medan exterritorialitetsrätten spelar mindre roll för japanerna och amerikanerna,
Englands förnämsta konkurrenter i Kina, är denna synnerligen värdefull för
engelsmännen, vilka beräknats ha nedlagt ett kapital om 3 à 4 miljarder svenska
kronor i Kina. De amerikanska affärsmännen, som arbetat på de engelska
koncessionerna och ’ ’se-ttlements’’ ha icke så stora kapitalinsatser att bevaka,
vilkas rättsliga skydd kunde äventyras genom exterritorialitetsrättens
bortfallande. Japanerna, som äga sin stora militärmakt nära till hands, kunna å sin
sida undvara detta privilegium, trots att deras kapitalinsättningar varit föga
mindre än engelsmännens. Japanernas fysiska likhet med kineserna är för
övrigt en faktor som icke får förbises. Det är icke för intet som en ’ ’främmande
djävul" i kinesens ögon karakteriseras av rött hår och ljusa ögon. Till detta
kommer slutligen att Japans största tillgång i Kina utgöres av den
sydmandsju-riska järnvägen och järnvägsstäderna i denna zon, som skyddas av särskilda
; ’kapitulationer >’ och trupper.
Det kinesiska problemet är i icke ringa grad problemet om de främmande
makternas skiljaktiga intressen i Kina. Enhetsfronten är bruten, i första hand
glenom världskriget, som berövade tyskarna alla deras privilegier, och sedermera
genom den ryska sovjetregeringens frivilliga avstående från dem. Kinesen har
lärt sig att umgås med utländska makter på mera likställd fot och tron på
västerlandets överlägsenhet har försvunnit. Såsom nyss påpekats äro också de
förnämsta makternas ekonomiska intressen i Kina av olika slag. Går man till
tullfrågan, på vars lösande en kommitté arbetade utan resultat under hela förra
hälften av 1926, finner man, att medan japanerna ha det allra största intresse
av att icke den kinesiska industrin skyddar sig med höjda tulltariffer, kunna
engelsmännen, vilka i Kina förnämligast införa kvalitetsvaror, som kineserna
icke tillverka, icke ha något nämnvärt att förlora på höjda kinesiska tullar,
så mycket mindre som ökade tullinkomster skulle betyda ökade avbetalningar på
de stora lån engelsmännen givit Kina. I tullkommittén fick man därför
bevittna skådespelet att japanerna, som till en början hoppades kunna få till stånd
ett särskilt handelsavtal med den då sittande Pekingregeringen, vilket
undantager japanska varor från de avsedda tullförhöjningarna, gjorde allt för att
spränga förhandlingarna, sedan planerna på ett avtal gått om intet.
Vilken utveckling händelserna skola taga i Kina under den närmaste tiden
är av världshistoriskt intresse. Bakom kampen i Kina skönjes upptakten till
en kamp mellan de rivaliserande imperialistiska stormakterna, som i sig bär
fröet till ett nytt världskrig. Icke utan visst fog se många i den nationella
kinesiska rörelsens speciellt antibrittiska karaktär den ryska bolsjevikregeringens
hand. Dock får det icke glömmas att England är den makt, vars privilegierade
ställning i Kina är mest iögonfallande, den makt, som gått i spetsen för in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
