Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Händelser och spörsmål - Kinas uppvaknande - Folketingsvalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trängandet i Kina och därvid använt de hänsynslösaste våldsmetoder för att
tilltvinga sig många orättmätiga fördelar. Om England varit först att skörda vinster i
Kina får det nu taga emot första stöten från det vaknande kinesiska
national-medvetandet. Vad ryssarna beträffar inskränker sig deras roll till att utnyttja
detta till främjande av sina intressen. Dessa ha alltid varit och äro än mer nu
motsatta engelsmännens i Asien. Det är den gamla kampen mellan Ryssland och
England i denna världsdel som tagit nya former.
Vänder man återigen blickarna mot Norra Kina, där ’ ’Mandsjuriets okrönte
konung" Tsjang-tso-lin samlat den mesta makten i sin hand och uppenbarligen
kontrollerar regeringen i Peking, finner man en än mera påtaglig motsättning
mellan japanerna och ryssarna. De förra stödja Tsjang medan de senare bistå
den kristne generalen Feng-Yu-hsiang, vilken, efter det han för något år sedan
måste lämna Peking och de östra delarna, lagt de till Mongoliet gränsande
provinserna under sig och nu söker kontakt med Kuomintangs arméer vid
Yangtse över provinsen Shensi, vilken redan till större delen lär befinna sig
i hans hand. Tsjang ser i Ryssland, som tagit "sovjetregeringen" i
Mongoliet under sina vingars skugga, icke utan fog det farligaste hotet mot sitt
välde i Mandsjuriet, och hans kamp mot Feng motiveras säkerligen i ej ringa
grad av dennes förbindelser med. Moskva.
Den samling på två stora fronter av stridskrafterna i Kina som ägt rum
— å ena sidan Kuomintang och Feng, å den andra Tsjang, till vilken
tuchu-nerna i Nordkina anslutit sig — tyder på ett långvarigt krig, om icke när
allt kommer omkring de stridande förena sig i en gemensam attack mot de
främmande makternas ställning i Kina,. Pekingregeringen har åtminstone gjort
försök att följa efter Kuomintang i dess anlopp mot främlingsväldet och
överraskat världen med att skjuta en bräsch i det rådande fördragssystemet genom
att uppsäga avtalet med Belgien. Under denna månad har Pekingregeringen
vant sig till de utländska makterna med begäran att de utländska koncessionerna
i Tientsin skulle återlämnas. Endast Belgien har hedrande nog för dess
utrikesminister Vandervelde hittills villfarit denna önskan.
Vad lösningen skall bli på detta komplicerade problem, som innesluter så
många stridiga nationella och internationella intressen, och som ytterst har sin
grund i den revolution, en av de äldsta och mest konservativa civilisatoriska
skapelserna i världen håller på att undergå, står icke i mänsklig makt att
förutspå. Så mycket kan dock sägas, att den tid har gått till ända då
västerlandet med maktspråk och våld kunde diktera Kina sina villkor. Inga kanoner i
världen förmå längre förstumma ropet: Kina åt kineserna!
[-Folketings-valet.-]
{+Folketings-
valet.+}
Den 2 december gick danska folket till val efter att
Folke-tinget blivit upplöst av den sittande socialdemokratiska
regeringen Stauning.
Anledningen till upplösningsdekretets utfärdande var att tinget förkastat
de förslag till lindring av näringslivets betryck, som framlagts av regeringen.
Förslaget innebar i huvudsak, att bidrag skulle lämnas åt behövande
industriföretag samt dessutom att staten skulle träda emellan för lindrande av
arbetslöshetens följder. Om den senare delen råder väl vanligen endast strid om
utsträckningen, men beträffande den förra delen av programmet kan det
naturligtvis resas invändningar även från socialdemokratiskt håll. I varje fall väg-
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
