- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
70

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Rydén, Värner: Grundläggande synpunkter på enhetsskoleproblemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

VÄRNER RYDÉN

Säkerligen ligger i dessa förhållanden en av huvudanledningarna
till att antalet lärjungar i våra läroverk ifrån arbetarhemmen är
förhållandevis ringa.

Man brukar visserligen hävda från läroverkslärarhåll, att antalet
arbetarebarn i läroverken är ganska betydande. I någon mån är
detta riktigt, om man tar hänsyn till de absoluta talen. Men man
får, som jag förut påpekat, icke någon riktig bild av det verkliga
förhållandet, förrän man ställer antalet läroverkselever ur
arbetarhem i belysning av antalet arbetarföräldrar. Och gör man detta,
så visar det sig> att det kommer 2 lärjungar på 1,000 manliga
arbetare, medan exempelvis inom gruppen läkare m. fi. motsvarande
siffra är 188 lärjungar på 1,000 manliga yrkesutövare. Några andra
siffror må i detta sammanhang meddelas till belysande av de sociala
förhållandena å detta område. Gå vi sålunda vidare i statistiken,
visar det sig, att i läroverken undervisas 5 lärjungar på 1,000
manliga yrkesutövare ur bondeklassen, 27 på 1,000 manliga yrkesutövare
inom hantverk och jämförliga yrken medan exempelvis på 1,000
universitets- och läroverkslärare m. fi. komma 174 och på 1,000
präster m. fi. 177 lärjungar i statsläroverken.

Dessa siffror ge en talande bild av hur det i verkligheten är ställt
med demokratin i nuvarande skolväsen och samhälle.



Det har i mer än hundra år stått en strid omkring vår svenska
skola ur de synpunkter jag här berört. Många framstående
medborgare och tänkare i vårt land ha påyrkat en omläggning av vårt
skolsystem i den riktningen, att skolan skulle utgöra en
sammanhängande enhet, där den ena skolformen organiskt anslöte sig till
den andra från barndomsskolan ända upp igenom. Jag behöver
endast erinra om personligheter som Johan Olof Wallin, Erik Gustaf
Geijer, Karl Adolf Agardh, Anders Fryxell, Torsten Rudenschöld,
P. A. Siljeström, Fridtjuv Berg och många andra för att påvisa,
att tanken på en enhetsskola med folkskolan såsom bottenskola för
hela vårt undervisningsväsende icke är ett påfund i senare tider,
utan en samhällsangelägenhet, som i mansåldrar sysselsatt många
högtstående tänkare och personligheter. Det program, som så
småningom utformats för enhetsskolans genomförande, kan i korthet
karakteriseras sålunda:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free