Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2, 1927
- Rydén, Värner: Grundläggande synpunkter på enhetsskoleproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGANDE SYNPUNKTER PÅ ENHETSSKOLEPROBLEMET 73
ningen skulle betyda för landsbygdens befolkning. Man kan utan
överdrift påstå, att enhetsskoleprogrammets förverkligande innebär
oerhörda fördelar för den svenska landsbygden.
*
Om tanken på folkskolan såsom bottenskola i äldre tider mera
framsprungit ur sociala och pedagogiska motiv — man erinre sig
i detta sammanhang de tankar i fråga om ståndscirkulationen, som
särskilt framfördes av Torsten Kudensdhöld — så tillkomma i vår
tid minst lika tungt vägande skäl i rent ekonomiskt och praktiskt
Ii anseende. EnhetsskoJan är i våra dagar så långt ifrån ett
program för några världsfrämmande ideologer, att man tvärtom med
bestämdhet måste hävda, att utvecklingen själv i allra högsta grad
gjort spörsmålet både aktuellt och reellt.
I äldre tider ha bottenskoletankens förkämpar särskilt nned
kärlek hängivit sig åt den förhoppningen, att den gemensamma
barndomsundervisningen skulle verka i hög grad utjämnande i fråga
om nwtsaisen de olika samhällsklasserna emellan. Man har vågat
hoppas, att det kamratskap, som växte fram i den gemensammia
barndomsskolan, skulle räcka även ett långt stycke därutöver fram
i livet och vara ägnat att skapa en starkare känsla av solidaritet
och förståelse mellan de olika medborgargrupperna. Även om man
nu kanske är benägen att fästa mindre avseende vid dessa
synpunkter, torde ingen ändå kunna med rätta bestrida, att även ur
dessa synpunkter bottenskolan innebär något för känslan
tilltalande. Och även om man måhända något överdrivit
förhoppningarna i detta hänseende i den tidigare diskussionen, så kan dock
icke detta rent humanitära skäl alldeles lämnas ur räkningen, när
det gäller ståndpunktstagandet till detta stora proiblem.
•
Dessa och liknande överväganden var det, som föranledde mig
att i slutet av år 1918, sedan riksdagen antagit den stora praktiska
ungdomsskolereformen, taga upp till förverkligande
enhetsskole-tankens genomförande. Den stora skolkommission, som tillsattes
den 31 december 1918, fick sina direktiv i överensstämmelse med
den grundåskådning, som ovan utvecklats. Det förslag, som kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0079.html
