Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Rydén, Värner: Grundläggande synpunkter på enhetsskoleproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
VÄRNER RYDÉN
mer till genomförande. Den största tillgång, som finnes inom ett
folk är dess begåvningar. Lika viktigt som det är att tillvarataga
naturens tillgångar och härigenom skapa de största möjliga
lyckobetingelserna för ett folk, lika angeläget är det också att utnyttja
de stcxra krafter, som vår präktiga folkstam erbjuder uti sitt
människomaterial. Varje lärare i en svensk folkskola kan av
erfarenhet vittna därom, att en mängd högt begåvade unga
människor aldrig komma till sin rätt i livet på grund av omöjligheten
att erhålla den utbildning, vartill deras anlag och krafter borde
berättiga. Detta kan icke vara lyckligt för vare sig individen eller
samhället.
Naturligtvis äro ingalunda alla hinder för begåvningarnas
tillvaratagande undanröjda genom enhetsskolans genomförande.
Fattigdomen kommer under nuvarande samhällsförhållanden att i
många fall resa oöverstigliga hinder härför, men det kravet synes
man med rätta kunna ställa på ett demokratiskt samhälle, att det
icke upprätthåller en skolorganisation, som utgör ett direkt hinder
för barn ur de allra största folklagren att i detta hänseende
komma till sin rätt. Jag har någon gång använt den bilden, att
skolorganisationen bör vara sådan, att den ställer barn ur alla
samhällsklasser på samma startlinje. Gåvor och anlag äro olika.
Den ena passar mera för en levnadsuppgift, den andre för en
annan. Men från den gemensamma startlinje, som1
skolorganisationen erbjuder, bör sedermera var och en kunna utan hinder från
det allmännas sida fullfölja den utveckling, dit håg och anlag
hänvisa.
•
Jag skall till sist aned några få ord beröra den fråga, som
skolreformens motståndare på senare tid med sådan styrka kastat in
i diskussionen, nämligen faran för ett student proletariat. Det är
möjligt, att en sådan fara existerar. Men åtskilligt tyder på att
denna blott är en del av en ännu större samhällsfara, nämligen
ungdomsarbetslösheten överhuvud taget. Hela vår nuvarande
ungdomsgeneration lider under trycket härav. Vart den ser sig om
efter utkomstmöjligheter, är utsikten mörk. Och frågan torde
vara, om det ur samhällets synpunkt i det stora hela är lyckligare,
att nian stänger studievägarna för att därmed öka arbetslösheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
