Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Svanberg, Victor: Litterärt bokslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÄRT BOKSLUT
101
ningskärlek klarlägges denna centrala uppleveke. Tony levde
innanför en trång världs cirklar och murar. Sjukdomens fantasier
blevo tidigt hennes sätt att vidga sin horisont. Väl upptäckte hon,
att det också i verkligheten fanns en värld utanför murarna, hon
längtade efter den och grep de minsta tillfällen att tränga ut — därav
hennes upprivande kärlek till en rad män utanför hennes egen sociala
sfär — men för varje gång kastas hon tillbaka och glider i stället
ut i sin sjukdomsvärld på andra sidan allt förnuft. Tragikens
höjdpunkt är kanske inte hospitalsvistelsen, utan de tillfällen, när
de oändliga vidder, hallucinationerna öppnat för henne, öppna sig
ånyo i den verkliga världen, i människovärlden och i naturen. Allt
blir samma bortflytande kaos: människohavet i London, Nordsjöns
vattenöken. Med denna sista bild slutar boken; man undrar, om
det för Tony kan komma något liv efter så svåra läroår. Vore
det möjligt, så är hon utan tvivel mogen för vårt moderna
samhälle, så visst som hemlösheten är det sår, kring vilket vårt livs
pärlor växa.
Det moderna livet suger ibland till sig det som ytligt sett verkar
ohjälpligt efterblivet. Blott ett villkor är oeftergivligt: hänsynslös
ärlighet. Med en gammal krigares mod och fasta hand har Agnes
von Krusenstjerna lagt en kropp och en själ under
konstnärskni-ven, förd på allra nyaste sättet. En genväg måtte också gå från
kristen själavård till modern psykologi.
Få litterära upplevelser ha kommit så överraskande för mig som
Hildur Dixelius’ "I bojor". Boken skulle vara i någon mån
psykoanalytisk, hade jag hört och undrade, hur Freuds ogudaktiga
vetenskap kunde ta sig ut i prästgårdsmiljö. Den är så organiskt
inarbetad, att ingen kan se skarven mellan biktkonst och läkekonst.
Ämnet är enkelt, barnsligt enkelt, som det bör vara, när
barndomsintryckens livsavgörande betydelse skall ådagaläggas. En liten
flicka lider av olycklig kärlek till sin mor. Uppemot ett
hundratal gånger upprepas, vrides och vändes denna tanke: "Mamma bryr
sig inte om mig. Vad sikall jag göra, så att mamma bryr sig om
mig?" Allt färgas av Mereths envetna sorg. Hon är glad, när
en liten bror ligger döende. När Gud inte gör mamma snällare,
heter det: Gud duger inte, jag vill ha en annan Gud. Själva
naturen gestaltas efter den fixa idén; som prov på författarinnans
förmåga att illusoriskt återge barns ord och tankar må det stället
citeras:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
