- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
112

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Gardell, Albert: Synpunkter beträffande inkomstfördelningens betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

ALBERT GAttDEL†,

betsbördan för den erforderliga nyttighetsanskaffningen, utan
samhällets produktiva kraft, dess produktionsförmåga i sin helhet kan
faktiskt bli väsentligt förminskad och samhället sålunda bli
fattigare såsom helhet taget, än vad som skulle vara förhållandet, om
alla eller en större procent vore med i nyttigt arbete.

Historien ger oss flerfaldiga exempel på hurusom stora delar av
befolkningen varit avkopplade från produktivt arbete till påtaglig
och märkbar skada för det ekonomiska välståndet. Så var nog
förhållandet i Eom under kejsartiden med hela denna här av klienter
och lyxslavar, som föga uträttade men som föddes av sina
respektive herrar. Men Rom hade ju sin guldgruva i provinserna, som
fingo underhålla denna huvudstadens människolyx och som
utplundrades för Roms njutningar och lättja. De egyptiska
pyramiderna vittna ännu i dag om en tid, då väldiga härskare och
stora herrar haft makt att avskilja stora massor av folket för att
genom dyrbara, helt improduktiva arbeten förhärliga de härskandes
makt. Det var ju i alla fall den övriga delen av befolkningen, som
måste arbeta fram, vad alla dessa slavhärar skulle leva av.

I nyare tid äro Frankrikes och andra mera betydande staters
stora, stående yrkeshärar talande exempel på hurusom stora
kontingenter mänskligt arbete rent ekonomiskt sett tagits i anspråk för
improduktiva ändamål.

Ser man förhållandena i sin helhet och samhälleligt översiktligt,
torde ingen vilja bestrida, att allt drönareliv och nöjesliv, som är
en direkt följd av olikheten i inkomstfördelningen, står ett samhälle
dyrt, därför att så många tusen par armar och dito hjärnor kunna
göra sig för samhället onyttiga men ändock såsom konsumenter
kräva och uttaga fullt och helt sin andel av det genom de arbetande
frambragta förrådet av nyttigheter. Vi måste väl ändå komma
därhän, att vi alla måste arbeta, som kunna arbeta, och att vi måste
leva på vårt arbete.

Även en annan synpunkt må här framhållas, där för stor olikhet
i inkomstfördelningen verkar förryckande på produktionen, även
om det ej kan sägas, att den direkt hämmar densamma. Det torde
väl vara så, att de stora förmögenheterna, särskilt när det gäller
vårt av naturen mera torftiga land, bidraga till att öka utlandets
produktion å bekostnad av vår egen. De mycket rika tillfredsställa
sina behov med artiklar från de mest exotiska håll. Franska viner,
Frankrikes linnevaror och siden, orientens fina frukter, Sibiriens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free