Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Gardell, Albert: Synpunkter beträffande inkomstfördelningens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
ALBERT GARDELL
många fler par närkeskor. Ägg och smör och kött att mätta de
många hungriga ungarna med bli begärliga i allt större mängder
av dem, som genom någon liten ökning i inkomsten se sig i stånd att
höja levnadsstandarden. En sådan massornas ökade efterfrågan på
varor i en viss riktning kommer med nödvändighet att leda och styra
produktionen, framkalla ökning inom industrier för vardagens
behov. Då all sådan tillverkning i regel sker, med nödvändighet nästan
måste ske, inom det egna landet, får ju den inhemska industrin och
livsmedelstillverkningen en avsevärt förstorad avsättning. Allmänt
torde man sålunda kunna säga, att en köpstark arbetarklass och dito
medelklass blir predisponerad för att gynna och underhålla landets
egna industrier, under det att de stora rikedomarna på färre händer
tendera till att låta inom landet förvärvade inkomster vandra långt
bort till fjärran länder.
Våga vi nu antaga, att en sådan inriktning på produktion av
massartiklar också har till resultat ett fullständigare och ekonomiskt
bättre utnyttjande av våra anläggningar och ökad effekt av vår
ekonomiska verksamhet över huvud, som kommer att medföra
minskning i produktionskostnader och möjlighet att öka mängden av
nyttigheter, då har ju vårt samhälles produktiva kraft blivit större och
vi bli mäktiga en fullständigare behovstillfredsställelse också för
dem, som befinna sig lågt nere på inkomstskalan.
Man skulle kanske här vara böjd att invända, att förbrukningen
och varuomsättningen skulle bli mindre och likaså
arbetsförtjänsterna, då man genom inkomsternas jämnare fördelning liksom skär
bort de mest köpkraftiga. Tänker man sig in i förhållandena, blir
man nog till slut böjd att tro raka motsatsen. Man har blivit av
med de färre stora köparna men i stället erhållit de flerdubbelt
flere små, och summan av deras förbrukning och efterfrågan blir
nog fullt ut lika stor som förut, endast med den skillnad, att
efterfrågan nu blir inriktad mot andra produktionsgrenar.
Lyxindustrierna komma att lida, många kanske att upphöra, men detta
kommer att motsvaras av ökningen inom andra yrken, näringar och
industrier, som arbeta för den vardagliga nödtorften och
medelklasskomfort. Att tillverkningen i sin helhet, det sammanlagda värdet
av de producerade nyttigheterna, och antalet arbetsplatser skulle
minskas härigenom, finnes det väl intet skäl att antaga. De många
smärre avnämarna kräva nog sammanlagt lika mycket, som det
krävdes förut under ojämnare förhållanden. Snarare skulle man kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
