Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Gardell, Albert: Synpunkter beträffande inkomstfördelningens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKOMSTFÖRDELNINGENS BETYDELSE
115
tro motsatsen, alldenstund de många smärre inkomsttagarna, som
ändå aldrig kunna komma till någon övermättnad eller ens någon
högre grad av mättnad, med all sannolikhet komma att konsumera
mera och spara mindre än vad förhållandet blir om vi ha stora
inkomsttagare, vilka ofta icke alls ens kunna förbruka sina
årsinkomster och sålunda med nödvändighet bli sparare. Faran för att ett
samhälle med stor medelklass, från inkomstsynpunkt sett, skall
tänka mindre på framtiden och offra för mycket åt dagens behov
och därigenom öka efterfrågan på varor för stunden men kanske i
stället göra den ekonomiska utvecklingen långsammare, denna fara
är säkerligen större med små inkomsttagare, än när vårt ekonomiska
liv dirigeras av några få med väldiga inkomster, som icke lämpligen
kunna förbrukas, men som man då har det största intresse av att göra
så räntebärande som möjligt. Man beskyller ju bland annat våra
svenska arbetare för att de rent av måste göra av med sina
inkomster på något sätt, även om dessa någon gång kunde motivera ett
sparande. Man har fått höra rent drastiska exempel härpå från de
svenska arbetarnas gyllene tid under världskriget.
Sannolikt är väl också, att om vi tänka oss en hastigare förändring
mot jämnare inkomstfördelning, till en början, således under själva
övergångsperioden, förbättringen i de små inkomsterna säkerligen
starkt skulle fresta till att leva livet lite gladare och helt utfylla de
nya möjligheterna i fråga om förbrukning, men i längden, när de
nya förhållandena hunnit stabilisera sig, när man liksom hunnit
växa sig in i ett nytt jämviksläge, komme nog tanken på och lusten
att spara att växa sig starkare, och även på den punkten torde det
bli så, att vi få en hel här av små sparare i stället för fåtaliga stora.
Frankrikes många småbrukare och små inkomsttagare bekräfta en
sådan förmodan, och våra sparbanker torde även kunna säga oss
något till stöd för den tanken, att lusten att spara även har sitt
fasta tag i den lille inkomsttagaren. Samhällets till grundläggande
av nya företag disponibla sparkapital torde således kunna förmodas
bli lika stort även vid en jämnare inkomstfördelning, än den, vi
nu äro välsignade med.
Slutresultatet av denna betraktelse blir då den, att ett lands
produktion både med hänsyn till sin omfattning och sin beskaffenhet
är starkt beroende av huru ett lands inkomster äro fördelade
mellan samhällsborgarna. Vi måste ställa produktionen efter deras
krav, som skola köpa av oss, och köparna i sin ordning äro tvungna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
