Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1927 - Holmström, Maths: Synpunkter på vårt försvarsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
MATHS HOLMSTRÖM
eller mindre lokalt herravälde till sjöss. Lika litet som den
underlägsne i landkriget med utsikt till framgång kan möta en
överlägsen motståndare på öppna fältet utan hellre inväntar en
angripare i ställningar, där landets säregna terräng eller eventuella
fasta stödjepunkter bidraga till att utjämna skillnaden i
styrkeförhållandena, lika liten utsikt till framgång finnes för en
betydligt underlägsen flotta att i öppna sjön upptaga strid mot en
överlägsen motståndare. Härpå ger krigshistorien från de äldsta tider
de mest påtagliga exempel.
Grekerna mötte icke den persiska flottan ute på havet utan
i en bukt vid Salamis, där persernas överlägsenhet icke kunde göra
sig gällande. I strid med engelsmännen replierade holländska
flottan på sin kust med dess farliga sandbankar. Vårt eget lands
historia ger även ett vittnesbörd klart nog. Under de närmaste
åren efter Karl XII:s död kunde svenska örlogsflottan föga
uträtta. De ryska galärerna angjorde obehindrat Sverges kuster och
härjade dessa på långa sträckor utan att svenska flottan kunde
hindra detta. Och först sedan den svenska flottan förenat sig
med den engelska, kunde den giva kriget med Ryssland en
fördelaktig vändning. De svåra härjningarna, varmed de svenska
kusterna under 1719—1721 varit hemsökta av ryska
skärgårdsflottan, hade på det mest övertygande sätt visat nödvändigheten för
Sverge att även anskaffa en skärgårdsflotta. Det var också
skärgårdsflottan och icke örlogsflottan, som åt Syerge hemförde vår
sista sjöseger, segern vid Svensksund, genom vilken åt landet
tryggades en fördelaktig fred.
Man kan i den äldre krigshistorien icke finna något vittnesbörd,
som ger stöd för att en betydligt underlägsen stat på öppna havet
med utsikt till framgång kan upptaga strid med en betydligt
överlägsen motståndare.
Senare krigshistoriska exempel ge samma lärdom. Vid Stilla
havet hade ryssarna vid rysk-japanska krigets utbrott en
betydande flotta av i stort sett modern beskaffenhet. Denna flotta
kunde emellertid icke hindra den japanska invasionsarméns
övertransport. Dess underlägsenhet ehuru ej allt för stor i förhållande
till den japanska flottan var dock tillräcklig för att risken icke
vågade tagas. Den ryska Stillahavs-flottans utlöpande hade med
all sannolikhet icke haft annan följd än att Tschuschima-slaget
föregåtts av ett annat stort nederlag till sjöss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
