- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
145

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1927 - Stéenhoff, Frida: Kvinnans personlighet och barnalstringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KVINNANS PERSONLIGHET OCH
BARNALSTRINGEN.

Av FRIDA STÉENHOFF.

C*r?\ARNAF ÖDANDET ÄR SOM EN GAMMAL, VIDA
UT-/S bredd industri, vars behövlighet i och för sig inte
för-^S C/ anleder någon diskussion. Det är endast olika meningar
om överproduktionen och annat periferiskt, som visserligen kan
ha stor betydelse, men icke ändrar grundsynen, att barn böra
komma till världen och att kvinnorna äro till för att föda dem.
Det nya i tiden är kanske, att moderna kvinnor en smula
självständigt och kätterskt syna det "periferiska" i sömmarna och vilja
ha en egen mening om hur barn böra komma till.

Kulturen liknar ju ett puzzle, där bitarna blott passa så där
tämligen i varandra. Samhörigheten i totalbilden förefaller dock
ovedersäglig. Det måste vara något inre samband mellan fenomenen. Nu
driver den ekonomiska utvecklingen fram kvinnofrigörelsen och
befolkningsfrågan att i förgrunden möta varandra som de mest
brännande spörsmålen. Låt oss tolka det som en invit åt kvinnorna från
en osynlig ordförande att yttra sig om barnalstringen.

Forskaren möter aldrig i urkunderna någon enquéte, huruvida
kvinnorna hade lust eller olust att föda barn. Moderskapet borde,
syns det, alltifrån begynnelsen vara predisponerat till att göra
reflexioner. Men det var ju icke så vanligt förr i världen med enquêter.
Tvärtom, man fruktade dem. När våra förmödrar som unga brudar
begärde upplysning om sin väntande livsgärning, svarades dem:
"Vi kvinnor behöva dess bättre ej grumla vår fantasi med dylika
ting." Deras senfödda ätteläggar skulle göra stora ögon, om man
nekade dem kunskap, och de skulle gå och skaffa den på egen hand.
Det är mera kolsyra nu på det kvinnliga humöret. Ingen bör sörja
över det. Trotset kan betyda ett överskott av livskraft, som inom
kvinnokönet även kommer släktet till godo. Vatten håller sig längre
friskt med kolsyra än utan. Kvinnofrigörelsen är en yttring av
energi, som måhända betyder uppmarschen till ett högre kultur-

10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free