Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1927 - Stéenhoff, Frida: Kvinnans personlighet och barnalstringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNANS PERSONLIGHET OCH BARNALSTRINGEN 147
befolkningspolitik, det samfund, som numera torde vara det
mest traditionsbundna. Han säger: ’ ’Den katolska kyrkan vill icke
göra några krigiska erövringar, men den driver vad anan skulle
kunna kalla religiös imperialism och hoppas att genom barnrika
familjer vinna terräng på andra kyrkosamfunds bekostnad".
Varken svärdet eller korset ha saknat medel att göra sin vilja
fruktad och åtlydd. Det effektivaste medlet tycks ha varit att
förklara kunskapen om alstringen oren. Rädslan att syssla därmed
blev under seklernas lopp allt större. Skräcken och skammen för
allt könsligt blev en ödesdiger del av livsåskådningen, som till sina
verkningar gick både grymt och oförnuftigt ut över mödrarna och
rasen.
Hur länge mänsklig vetgirighet velat utforska alstringens gåtor
vet ingen. Förmodligen har det skett lika länge som människan
iakttagit husdjurens rasförädling med dess vittnesbörd om
egenskapers förstärkande och försvagande. Men det har dröjt till nu,
innan den goda viljan i högre grad kommit till uttryck i ord "och
åtgärder.
Varje nytt släkte är liksom generat över de föregåendes dumhet,
blindhet och ondska. Men det är inte värt att förhäva sig. Om
samtiden kunde läsa följande tidsperioders kritik över dess brister,
skulle samtiden till den grad skämmas, att den förlorade varje spår
av självtillit. Däremot stärks självkänslan genom jämförelser med
vad som varit, följaktligen är det både nyttigt och nöjsamt att
lustvandra i hävderna. Man behöver ej gå långt för att ur det
förflutnas felsyn draga förtröstansfulla slutsatser, hur även svartaste
natt kan bli dag.
GÅNGNA TIDERS FARHÅGOR.
Ännu så sent som 1906 skrev dåvarande professorn i statsrätt
Pontus Fahlbeck i tidskriften Hygiea en artikel med titeln
Nativiteten i nutiden och dess framtidsutsikter, vari han gav uttryck för
en rädsla, som numera är mindre vanlig: " .. .ifall kvinnorna själva
få bestämma, om och när de skola bli mödrar, så hotar fördärvet/’
Från kvinnligt håll bemöttes detta uttalande med anklagelsen, att
dylika ord kunde tolkas som indirekt uppmaning till våldtäkt, låt
vara inom äktenskapet, men gjorde det saken bättre? Artikeln var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
