Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1927 - Stéenhoff, Frida: Kvinnans personlighet och barnalstringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNANS PERSONLIGHET OCH BARNALSTRINGEN 149
NUTIDSKVINNAN OCH MODEESKAPET.
Men intet är dock på så sätt fastställt, att icke oavbrutna
nyanseringar och skiftningar äga rum. Bland de föreställningar som
skiftat mest är uppfattningen om moderskapets etik. Nutidiskvinnan
^er ej barnet som ett gudomligt straff för brott mot sedligheten, utan
som en möjlighet till ökad livsglädje, om hon har råd till sådan
lyx som modersfröjd. Men hur ofta förblir ej barnet något, som
hon måste försaka av hänsyn till alla parters bästa. Hon tar i regel
försakelsen på ett mycket förnuftigt sätt och söker göra det bästa
möjliga av sin barnlösa tillvaro. Samhället vilar i vår tid ej blott
på familjen utan litar i hög grad till den ensamma, självförsörjande
individens duglighet.
Men behöver ej särskilt kvinnan barnet för att nå sin fulla
utveckling? Den frågan har betydelse: Blir kvinnan blott som moder en
allsidig personlighet?
En av våra mest högtstående kvinnor sade mig en gång, att hon
kände sin barnlöshet som en defekt, som om dörren varit stängd för
henne till livets vackraste rum, och att därav måst härflyta en brist
och en fattigdom i hennes erfarenhetsvärld. Utomstående hade
förnimmelsen, att just denna kvinna i rikt mått hade den känslans
innerlighet, som anses vara den ädlaste moderlighets kännemärke.
Men kan man ej förmoda, att just saknaden efter barnet och
modersinstinktens otillfredsställdhet hos henne framkallat en fullhet av
moderskänslor, som verkligt moderskap måhända ej till sådan grad
skulle förmått framskapa? Själens begåvning kan ur själva
förhållandenas brist framlocka skatter. Å andra sidan möter man ej
sällan mindre begåvade kvinnor, som synas andligen oberörda av
sitt eget moderskap.
Alla slags kvinnor synas förslöas av moderskap, som övergår deras
krafter. Någon annan regel om förhållandet mellan moderskap och
individuell utveckling torde ej kunna givas, än att
personlighetsbildningen beror av gynnsam näring för själslivet. Denna kan nå
kvinnan liksom mannen på tusen vägar, av vilka föräldraskapet är en
bland de mest lycko- och olycksbringande.
Någon risk att egocentriska kvinnor uteslutande i syfte att
befordra sin egen personlighets tillväxt skola i större mängd skaffa
sig barn, torde knappast föreligga. Kvinnor skaffa sig ej ens hundar,
fåglar och blommor utan för att älska dem, alldeles som männen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
