- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
174

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1927 - Qvidamsson, Qvidam: Strindberg i Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRINDBERG I FRANKRIKE

Av QVIDAM QVIDAMSSON.

FRÅN »FADREN» TILL GULDMAKARDAGARNA.

$

RAMFÖR MIG LIGGER ETT TUNT, GRÅTT HÄFTE.

En fattig diktare har själv låtit på billigaste
papper trycka ett av sin andes hjärtebarn på ett
främmande språk för att söka vinna gehör ute i stora världen, då hans
landsmän likgiltigt vände honom ryggen och läto honom och hans
familj föra en tillvaro på svältgränsen. Diktaren är August
Strindberg och verket sorgespelet "Fadren", i fransk upplaga "Père,
tragédie en trois actes", inledd med ett företal av Emile Zola.

Den lilla boken (tryckt i Hälsingborg hos Herman Österling,
skalden Anders Österlings far) betecknar den svenske dramatikerns
första stora framstöt mot det Paris, som han älskade med en slags
olycklig kärlek. Själv trivdes han aldrig riktigt där men kom gång
på gång tillbaka dit, städse drömmande om att erövra en plats i
solen i teaterstaden par Préférence. Det var därför han fann på
att hösten 1887 sända sitt 3-aktsdrama till den beundrade franske
romanmästaren, säkerligen en av de få samtida skribenter, som han
ägnade oförbehållsamt erkännande.

Zolas företal — som torde vara obekant i större kretsar, eftersom
"PèreV lilla upplaga för längesedan är försvunnen ur
bokhandeln och antikvariskt lär betinga ett aktningsbjudande pris — är
riktat till "min käre kollega" och börjar med en ursäkt för lång
tystnad. "Men om Ni visste, vilken tillvaro jag för, endast arbete
och f örtretlighet er! Jag ville icke sända Ert manuskript tillbaka
utan att ha läst det, och nu har jag äntligen funnit nödig tid
därtill." Zola finner dramats filosofiska idé mycket djärv och dess
personer synnerligen dristigt framställda. "Ni har av osäkerheten
beträffande faderskapet fått fram starka och gripande verkningar.
Eder Laura är sannerligen kvinnan sådan hon är i sitt högmod,
i sin omedvetna natur, i sina goda egenskapers och sina fels
mysterium. Hon skall alltid stå kvar i mitt minne. In summa, Ni har
skrivit ett märkligt och intressant verk, vari särskilt mot slutet

&

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free