Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 3, 1927
- Haralds, Hjalmar: Historia eller historier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIA ELLER HISTORIER.
Av HJALMAR HARALDS.
*
CV FEMTE HÄFTET AV TIDSKRIFTEN FRÅN
SVEN-(~* å ska statsförvaltningen är införd en skrivelse till K. M:t
^-^ från styrelsen för Nordiska administrativa förbundets
svenska sektion med begäran om anslag av lotterimedel för en ’ ’Svenska
statsförvaltningens historia" i sex band. Såsom författare har man
lyckats förvärva riksarkivarien Helge Almquist, doc. Nils Ahnlund,
d:r Arne Forssell, doc. Nils Herlitz och lektor Fredrik Lagerroth.
Dessa krafter torde garantera ett ypperligt utförande av
uppgiften. Av dem ha d:r Forssell och doc. Herlitz själva uppträtt som
förvaltningshistoriska forskare, den förre rörande ett ämne från
förhistorien till 1840 års departementair ef orm och den senare
rörande frågan om svensk lokalförvaltnings likhet med "engelskt
self-government", som för den generation, som ej har minnen från
ståndstiden, ställer mästaren Hjärnes ursprungligen i Svensk
Tidskrift i "Nordisk Laghistoria’’ och "Våra ståndsriksdagar"
framställda åskådning av dessa inom svensk stats- och förvaltningsrätt
fundamentala punkter i en klarare belysning.
Namn, som man saknar, är mästaren inom den nutida historiska
forskningen på det administrativa området, landshövding Nils Edén
— men han får väl anses ha laga förfall genom uppdraget att leda
utgivandet av riksdagens historia — och förste bibi. d :r A. B.
Carlsson, departementalkommitterades av 1908 historiske fackman. Man
synes ha förbisett, att lian i nämnda utredning presterat en svensk
förvaltningshistoria åtminstone för centralförvaltningen.
Vad som nu närmast behövde presteras synes vara en
undersökning av den svenska lokalförvaltningen jämte de redan anordnade
av kammaren och den centrala krigsförvaltningen. Jag är närmast
böjd att lyckönska Nils Edén, att han varit förhindrad av uppdraget
att redigera riksdagens historia. Han slipper därigenom ifrån att
genom ytterligare detalj forskningar blöta och stöta, vad han i de
stora huvuddragen — med en mästerlig behandling av detaljerna —
redan klarlagt. Ur rent vetenskaplig synpunkt är det bäst så;
specialhistoriska undersökningar höra icke till historien i egentlig
mening, vilken här enligt historikerns gamla, outrotliga vana
likställes med den tavtologiskt s. k. politiska historien. Icke ens
"kulturhistoria" kan göra den rangen stridig. Kulturen har sin plats
som ett led i den allmänna samhället som ett helt omfattande
historien, som den urvalsprmci^, varigenom utväljas de fakta, som
ha historisk betydelse vare sig på det offentliga livets område
(politiken) eller på det privata.
Specialundersökningar av historisk art böra sortera under
respektive vetenskaper t. ex. författningshistoria under författningsrätten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0193.html
