Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Severin, Frans: Fackföreningsrörelsen och befolkningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
FKANS SEVERIN
all diskussion kommit även arbetarklassen’ till. godo. Det hör icke
till ämnet för denna uppsats att diskutera, i vad mån denna
höjning av arbetarklassens standard är en frukt av
fackföreningsrörelsens arbete; att den till mycket stor del är
fackföreningsrörelsens förtjänst anser jag obestridligt. Emellertid var det en nog
så anmärkningsvärd ödets lek med teoretiska spådomar, att denna
hastiga folkökning inträffade just efter det Malthus slagit en värld
med häpnad genom sina befolkningsteorier. Öm
adertonhundratalets utveckling inte bevisade felaktigheten i den malthusska
teorins kärna, så var den dock en slående vederläggning av de
pessimistiska profetiorna om befolkningsfrågan med utgång från det
aktuella läget vid 1800-talets ingång. Men 1800-talets lysande
industriella utveckling .säger oss ingenting om förmågan hos
kommande tiders näringsliv att absorbera en växande befolkning.
Europas eller kanske rättare den vita rasens ekonomiska expansion
under förra århundradet bevisar ingalunda, att 1900-talet skall bli
en liknande succé. Så vitt man kan se, är den aktuella
situationen föga ägnad att ingiva förhoppningar därom. En av de
förnämsta förutsättningarna för Europas industriella uppsving var
de moderna kommunikationsmedlen, som gjorde de transoceana
ländernas råvarukällor och odlingsjord tillgängliga för Europas
industri, för europeisk företagsamhet och för europeiskt folk. En
jämn ström av människor gick från Europa till framför allt
Amerika. Samtidigt som de transoceana ländernas jungfruliga jord
avtvingades växande skördar för Europas industribefolkning, blevo
samma länder goda marknader för europeiska industriprodukter,
som de erhöllo i utbyte för sina livsmedel och råvaror. Föreligga
samma möjligheter nu?
Den tid tillhör nu historien, då man i de transoceana länderna
med öppna armar tog emot såväl europeiska varor som europeiska
nybyggare. Kolonierna av i går äro i dag fullvuxna
industriländer. De behöva inte längre Europas stöd. Det gamla Europa
har i stället blivit dem ett besvärligt påhäng, som de göra mer
eller mindre målmedvetna ansträngningar att bli kvitt och bryta
förbindelserna med. Höga tullmurar mot europeiska varor och starka
restriktioner mot europeiska invandrare, det är dagens politiska
och ekonomiska paroll. När Europas i dag starkt organiserade
arbetare sätta sig och begrunda arbetslöshetsproblemet, så måste
det trots de starka organisationerna te sig åtskilligt tröstlösarc än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
