Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Severin, Frans: Fackföreningsrörelsen och befolkningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FACKFÖKENINGSRÖRELSEN OCH BEFOLKNINGSFRÅGAN 215
att under tider av ekonomisk depression företaga temporära,
begränsningar i invandringen till skydd för såväl inhemska som
invandrade främmande arbetare; dock skola åtgärderna vidtagas i
samförstånd med arbetarorganisationerna". Detta undantag
lämnar uppenbarligen de rikaste möjligheter, som man inte heller
försummat att begagna1). Det enda europeiska land, som under
senare år mottagit immigranter, är Frankrike, vilket under
inflationens högkonjunktur erbjöd en relativt god sysselsättning för en
relativt eller kanske hellre absolut dålig betalning. Men med
valutastabiliseringen har följt den oundvikliga arbetslösheten, och
Frankrikes portar äro i huvudsak numera öppna blott för
utvandring eller rättare utvisning av de förut invandrade 2).
Så som man söker avstänga landet, söka också fackförbunden i
en viss utsträckning att avstänga yrket. Även om den s. k.
f¾ck-föreningsmonopolismen i den borgerliga pressen antagit orimligt
överdrivna proportionel^ skulle det vara meningslöst att förneka
tendensen. Men en sådan politik är ju på intet sätt en lösning
av befolkningsproblemet; den är på sin höjd ett bevis på att
problemet existerar. Det betyder endast, att varje land behåller sina
bekymmer och svårigheter för sig; man avböjer att lätta
bekymren för andra, men man lättar dem inte heller för sig själv. Att
ett fackförbund i längden skulle kunna effektivt avstänga sig och
dymedels för sig lösa befolkningsproblemet är otänkbart. Trycket
vid fackförbundsgränserna skall genombryta dessa långt tidigare
än nationsgränserna kunna genombrytas av en invandrarström.
Det är påtagligt, att enda sättet att lösa problemet är att minska
trycket, antingen genom utvandring eller genom en bättre
överensstämmelse mellan produktionsapparatens utveckling och befolk-
*) Ett i själva verket förvånande undantag från den allmänna tendensen
är socialdemokratiska partiets här i landet bestämda motstånd mot det
Thyrénska lagförslaget om kontroll över invandringen vid årets riksdag.
-) När författaren av dessa rader för ett halvår sedan besökte Frankrike för
bevistande av en internationell syndikalistisk byggnadsarbetarkonferens, så var
den enda fråga som intresserade fransmännen emigrationen. Man insisterade
visserligen inte på något totalt invandringsförbud, men i ett av den franska
byggnad sarbetarfederationcn förelagt förslag till uttalande rörande de aktuella
problem, som skulle diskuteras, stod som n:r 1 emigrationen. Följande
avsnitt ur uttalandet är karakteristiskt för den rådande uppfattningen: "Vi
bekämpa också de emigranter som komma till Frankrike under den goda
säsongen, göra övertid, arbeta 10, 11 och 12 timmar om dagen, på söndagen
etc. och återvända hem under den dåliga säsongen efter att ha gjort sig en
sparpenning (ramassé un pecule).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
