Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Mogård, Bertil: Folkökning och försörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKÖKNING OCH FÖRSÖRJNING
219
tivare, och därmed steg levnadsstandarden för de många nya
miljonerna. — Ur detta n«u historiska faktum är det optimisterna
draga den visserligen nära till hands liggande slutsatsen, att allt
skall ordna sig även för folkens framtid. Oeh man pekar på
elektricitetens landvinningar, på teknikens framsteg, vilket allt
skulle innebära en försäkran om försörjningsmöjligheternas
tryggande under en avsevärd framtid. Det kan här vara tillräckligt
att påpeka, att hela denna utveckling i stort sett måste byggas
på en omgestaltning av lagrad energi och ej på en nyproduktion
av densamma. Tillgångarna på kol och olja torde alltjämt vara
av större betydelse än energin från våra vattenfall etc.
Det är särskilt en sak, som gör det uppställda horoskopet mindre
gynnsamt, nämligen de direkta tillgångarna på livsmedel för en
ständigt växande befolkning. I vilken utsträckning kan
exempelvis brödsädsarealen tänkas utvidgad? Eller i vilken grad kan
dess odling intensifieras? Det kan först konstateras — som ett
symtom — att prisen å livsmedel befinna sig i tydlig stigning.
Från århundradets början har realpriset å jordbruksprodukterna
långsamt men säkert stegrats å världsmarknaden. Detta
förhållande har föranlett Keynes’ dystra profetia om den nära
förestående knappheten på livsmedel. Det egendomliga i situationen är
emellertid, att jämsides med denna prisstegring går en depression
inom jordbruksnäringen, i synnerhet i länder, som icke tillämpa
en fullfjädrad agrarprotektionism.
För den uppställda frågans besvarande torde det emellertid vara
av vikt att erhålla uppgift om storleken av den jord, sam erfordras
för att underhålla en bestämd befolkningsenhet. En sådan
beräkning måste av naturliga skäl uteslutande hålla sig till den vita
rasen. Inskränker man sig vidare till de länder, vilka äro de
bestämmande ifråga om export eller import av födoämnen, befinnes
det, att ej fullt en hektar åkerjord kommer på varje individ. I vårt
land är motsvarande tal endast 0,o. Under tiden mellan 1870
och 1920 ökades de vita folken med omkring 225 miljoner men
åkerjorden med endast 180 miljoner hektar. Dessa siffror behöva
i och för sig inte betyda så mycket. Först och främst måste
hänsyn tagas till den allmänna levnadsstandardens elasticitet. Ett
visst åkerstycke kan säkerligen föda flera människor, som leva
vegetariskt än som äro köttätare. Den moderna näringsfysiologin
påstår åtminstone detta. De orientaliska folken, som ofta äro nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
