Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Mogård, Bertil: Folkökning och försörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
BERTIL MOGÄED
sakade att leva på gränsen till svält, bruka tillämpa en vegetarisk
diet. Åtskillig mycket fruktbar jord i västerlandet får tjäna
alko-holproduktionens ändamål. En förändring av dryckesvanorna
skulle här kunna lämna en åkerreserv i brödsädsodlingens tjänst.
En omvandling av levnadssättet kan alltså tänkas möjliggöra en
ökning av livsmedelsresurserna för ett ökat befolkningstal.
En betydelsefullare faktor ifråga om jordarealens effektiva
utvidgning torde likväl vara intensifieringen av jordbruket Det är
känt, att avkastningen per brukningscnhet oavlåtligen stegrats
under de sista decennierna. Det kan därvid vara tillräckligt att
nämna, att skörden av höstvete i Sverge per hektar på sextiotalet
var ungefär 13 deciton, medan den nu är mer än det dubbla. Det
finns stater, som utvisa ännu gynnsammare siffror, dock i stort
sett icke de stora, sädesexporterande länderna. Kanadas siffra är 11
och Förenta Staternas endast 9 deciton per hektar. Det är tydligt,
att en tillämpning av intensiva odlingsmetoder i dessa länder skulle
möjliggöra försörjning av ett kraftigt folktillskott. Frågan blir
likväl i detta fall: Kan det löna sig för Amerikas farmare att
lägga ned kapitalkostnader på en omläggning av brukningssättet ?
Jordbrukets produktionsbetingelser bero även i Amerika på priset
och på arbetskraftens berättigade fordran att få leva anständigt.
En ökning av jordbrukets avkastning ernås emellertid icke utan
förhöjning av arbetsutgiften. Den amerikanska industrin erbjuder
som bekant mycket högre löner än jordbruket. Vid en konkurrens
om arbetskraften vore farmaren tvingad att lova minst lika hög
lön som industrin. Det kan han icke. Han stannar därför vid
ett extensivt brukningSvsätt. Det har just varit kostnaden för
arbetskraften, som bestämt sädesi)roduktionen på Amerikas och
Australiens väldiga slätter. Naturligtvis finnas metoder att öka
avkastningen utan att behöva frukta en proportionell höjning av
arbetskostnaden. Den moderna växtförädlingen, ifråga öm vilken
Sverge börjar intaga en verklig rangplats, åstadkommer bättre
utsädessorter, vilka besitta större härdighet gentemot frost eller
väta, eller som tidigare mogna än de gamla sorterna. Sådana
framsteg kosta ej odlaren någonting. Framställningen av billiga
konstgödningsmedel verka i samirai riktning. T det hänseendet bör
nämnas den revolution, som icke minst genom svenskt kapital
åstadkommits ifråga cm kväveframställningen ur atmosfären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
