Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Mogård, Bertil: Folkökning och försörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKÖKNING OCH FÖRSÖRJNING
221
Det kan alltså synas, som om Malthus’ och Wicksells dag ^euoni
dessa gynnsamma betingelser för produktionen av födoämnen skulle
kunna uppskjutas på mycket obestämd tid. Låt oss då betrakta
follanängdsökningen och möjligheterna att åstadkomma ännu mera
givande produktionsbetingelser inom jordbruket! Den framstående
statistikern, prof. S. D. Wicksell, har i föregående års
novembernummer av Tiden lämnat en redogörelse för Sverges sannolika
befolkning under den närmaste framtiden. Av denna framgår, att
lian beräknar den årliga folkökningen per 1,000 invånare till 1,7
vid tiden omkring år 1950. Denna siffra är endast femtedelen av
talet för den årliga folkökningen exempelvis år 1921. Då han
därjämte beräknar en avsevärd höjning av siffran för de högre
åldersklassernas delaktighet i folkmängdssumman och därmed ett stegrat
dödstal, torde man kunna draga den slutsatsen, att landets
befolkning efter mediet av detta århundrade blivit stationär vid en
ungefärlig siffra av 6,700,000 människor, d. v. s, en folkmängd,
som med mer än en halv miljon överstiger den nuvarande. Det
är högst sannolikt, att en liknande utveckling kommer att äga
rum i hela västerlandet och även i Amerika. Folkmängden i alla
dessa länder, med undantag av Frankrike, torde under de närmaste
decennierna ökas ganska väsentligt. En till synes vederhäftig och
måttfull engelsk uppskattning beräknar den nuvarande årliga
ökningen av den vita rasen i de nämnda länderna till fem miljoner.
Dessa skulle, enligt ovan gjord uppskattning av arealbehovet, kräva
ungefär 4,g miljoner hektar ny odlingsmark, alltså ett årsbehov,
som omfattar nära en miljon hektar mera än hela Sverges
samlade åkerareal. Var och hur skall denna jord erhållas?
Det kan vid en blick på kartan synas, som om det ifråga om
jordtillgången inte behövde råda några bekymmer. En närmare
eftersyn torde uppenbara motsatsen. I Europa kan man nog
anse nästan all av naturen bördig jord sedan länge tagen i bruk.
Naturligtvis kunna avsevärda, till odling tjänliga markområden
utvinnas genom torrläggning av vattensjuka marker, genom
röjning av skog och genom mosskultur företag etc. Alla sådana
odlingsföretag tana likväl en myckenhet kapital, vilken vara som
bekant icke växer på träd i obegränsade kvantiteter. Det väldiga
arbetet med torrläggningen av Zuiderzee i Nederländerna torde
sålunda komma att bereda utkomst åt många nya holländska
jordbrukarc men till ett pris, som endast ett mycket kapitalkraf tigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
