Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Mogård, Bertil: Folkökning och försörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKÖKNING OCH FÖRSÖRJNING
223
taga de ledande poeterna, men i det meniga arbetets här trivas
och tålas de ingalunda.
Det synes följaktligen synnerligen svårt att visa på någon
möjlighet, varigenom det förut antagna årsbehovet av nära fem
miljoner hektar ny odlingsmark skall kunna täckas. Den ännu starkt
växande vita befolkningen ställes här inför ett allvarligt prov.
Och något ännu allvarligare ligger i den omständigheten, att
enligt vad uppgifter från Internationella Lantbruksinstitutet i Rom
ge vid handen vetcarealen år 1924 var mer än två miljoner hektar
mindre än vid tiden för världskrigets utbrott. Även den övriga
odlingsarealen har visat tydliga tecken att hålla sig starkt i
efterhand. Denna utveckling beror nog till större delen på det stora
prisfallet år 1921, varför en återhämtning säkerligen kan väntas.
Tecknen härtill äro likväl ingalunda tydliga.
Det är följaktligen icke så mycket till en utvidgning av odlingens
kvantitet som mera till dess kvalitet, som förhoppningarna om ökad
produktion av livsmedel måste gå. Det intensiva jordbrukets tid
synes vara kommen för hela världen. Det medför större
kapitalkrav, vilka knappast vinna tillmötesgående genom annat än
utsikten till ökad vinst. T det avseendet bär jordbrukets situation
nu till dags överallt vittnesbörd om dålig förräntning både i fråga
om kapital och arbete. Flykten från jorden är ett. Industrins
seger i tävlan är ett annat. Kapitalisten anser det vara en mycket
dålig placering att sätta in sina pengar i lantbruket, medan
jordbruksarbetaren såväl i Sverge som annorstädes torde vara den
sämst avlönade av alla yrkesarbetare. Det är bekymmersamt, då
man utan vidare kan säga, att varje intensifiering av jordbruket
betyder och kräver större arbetskostnad per odlingsenhet. Häri
ligger den verkliga faran för en växande befolknings
försörjningsutsikter. En prisstegring beträffande jordbruksprodukterna synes
därför oundviklig. I varje fall torde man kunna förutsätta, att
deras prisnivå mer och mer måste bringas i jämbredd med den,
som gäller för produktionen av andra nyttigheter. Först då har
konkurrensen om arbetet och kapitalet mellan jordbruk och industri
kommit på jämlik fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
