- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
224

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Ström, Fredrik: Skådebanan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKADE BANAN.

EN BILDNINGSORGANISATION OCH ETT IDÉPKOGRAM.
Av FREDRIK STRÖM.

OY Jad är teatern, vad är scenkonsten? ett

t / försök att återspegla livet, tolka livet på ett levande sätt,

^^ med levande människor och icke med döda bokstäver,
färger och figurer. Ett försök att förklara människolivet, ödet. Livet
är fyllt av kamp och smärta, rikt på lidande och fröjder i en
evig växling. Över vår väg ligger mörker, mellan de svarta
skyarna lysa st Järnorna. Som årets tider växla, så växlar
människolivet. Människan blir icke kvitt sina lidelser, sina anlag, sitt blod.
Hon faller sju gånger och reser sig igen. Hon syndar, ångrar och
syndar på nytt. Trampad i gruset förlorar hon icke sin tro, höljd
av brott söker hon inför sig själv försvara sin ära in i det sista.
Krossad av olyckor bygger hon sig nytt hopp, slagen i bojor
sjunger hon om friheten. Hon reser sig i trots mot gudomen, hon
stormar helvetets portar, hooi besegras av både Gud och djävulen,
hennes strid fortgår. Hon förbannar kärleken och återvänder
ständigt in i dess eld. Hon hånar filosofin och grubblar ständigt
över livet och dess mening. Hon förnekar religionen och dör i
dess sköte. Hon bygger barikaderna och sänder dess hjältar till
schavotten. Eviga livets gåtor, motsatser och kval, den ständiga
kampen om ära, guld och kärlek — allt möter oss på scenen, på
de tiljor som föreställa världen. Möter oss i levande gestalt, i
kött och blod, i ande och kraft.

Tror någon, att konsten att återge och spegla detta rika, detta
underbara som kallas människolivet någonsin kan dö? Då tar
man nog fel. Under en nedgång i intresset för människans stora
inre frågor kan scenkonsten förlora terräng, bli en tillhörighet för
ett fåtal, ja, det kan se ut som om dess tid vore ute, men
plötsligen lyfter den vingarna och stiger mot höjderna, jublande
av liv.

Tro icke, att teatern kan dö, så länge det finns människor, som
fröjdas och lida. Det har ingen fara.

#

Ingen skall förneka, att teatern befinner sig i en vågdal just
nu. Varför? Det talas om biograf, radio, idrott. Naturligtvis,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free