- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
242

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Händelser och spörsmål - Brytningen mellan England och Sovjetunionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212 HÄNDELSER OCJI SPÖRSMÅL

avtalets bestämmelser, Spioncrihistorierna kunna lämnas därhän.
Londonregeringen liksom de flesta mera betydande länders regeringar ha naturligtvis lika
ivrigt som före kriget använt sig av mindre ärliga och hederliga medel for
att utforska hemligheter de icke på vanliga diplomatiska vägar kunnat sätta
sig i besittning av. Att bolsjevikerna med sin jesuitmoral skulle stå några andra
efter på detta gebiet hade ingen misstänkt. Det är bevisen för den
antibrit-tiska propagandan som därför skall väga tyngst i Londonregeringens
anklagelse-material. Något tvivel på so v jets livliga åstundan att komma det brittiska
imperiets intressen till livs behöver ju ieke hysas liksam det kan anses ådagalagt
att ryssarna icke blott stannat vid önskningar utan på ett ganska kännbart sätt
omsatt dem i handling. Chamberlain kunde sålunda visa att redan sex
månader efter det handelsavtalet ingåtts måste den dåvarande brittiska regeringen,
vars chef var Lloyd George, påtala ryssarnas överträdelse av handelsavtalets
bestämmelser om avhållsamhet från all fientlig propaganda eller verksamhet.
På samma sätt blev Mac Donaids regering tvungen att protestera med en
synnerligen skarp not, i vilken förklarades, att ingen som förstod
kommunistiska Internationalcns konstitution och förhållanden betvivlade dess intima
förbindelser och kontakt med sovjetregeringen och att "ingen regering kunde
tolerera ett förhållande under vilket den nyssnämnda hade korrekta formella
diplomatiska förbindelser med den, under det att samtidigt propagandaorganisationer,
organiskt förbundna med denna utländska regering uppmuntra och t. o. m.
beordra den förras undersåtar att smida intriger och lägga planer på revolution
för dess syften".

Under sin tid på utrikesministerposten hade Chamberlain upprepade gånger
påtalat dessa förhållanden och i februari detta år till slut sänt sovjetregeringen
en not vari förklarades att om dessa överträdelser av handelsavtalet fortsattes
skulle brittiska regeringen tvingas att uppsäga detta och till och med avbryta
de diplomatiska förbindelserna. Den fientliga propagandan hade icke upphört,
sovjetregeringens agenter hade fortsatt sin verksamhet och fem veckor efter det
att denna not avsänts telegraferar ryske ministern i London efter material för
bedrivande av politisk agitation. Vid närmare påseende förefaller emellertid
icke detta telegram så uppskakande. Rosengolz begär en telegrafisk
redogörelse för händelserna i Nanking och i synnerhet fakta, vilka vederlägga
Chamberlains framställning av affären i underhuset, och vidare ett meddelande till
fackföreningskongressens president Hicks om att ett stort antal
fackföreningsmedlemmar förlorat livet vid Nankings bombardemang. Och till slut frågar
Rosengolz om icke striden mellan den engelska torpedjagaren Woodcock och
kineserna vid Changsha skulle kunna utnyttjas på fördelaktigt sätt. Nu kan det
ju icke bestridas att detta går utöver gränsen för vad som kan anses förenligt
med en diplomats ställning. Men man får å andra sidan icke tro att fallet
är något fullständigt unikt och att andra länders diplomater äro helt och hållet
oförvitliga i detta avseende. Men en viss skillnad förefinnes, och den ligger
framförallt i den skarpa motsättning som uppkommit efter kriget mellan
Ryssland och det brittiska imperiet. Sovjetdiplomatins alla ansträngningar att gynna
det egna landets intressen får därför ofelbart karaktär av att vara riktade mot
Storbritannien. När därtill kommer att denna diplomati söker anknytning till
ett parti, som befinner sig i opposition mot den rådande regimen, är det mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free