Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Redogörelser för viktigare frågor - Wagnsson, Ruben: Skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
RUBEN WAGNSSON
Skolkommissionen framlade vidare program för en omläggning av skolans
inre arbete samt en kostnadsberäkning.
Betänkandet blev föremål för en omfattande och grundlig remissbehandling.
Inom skolöverstyrelsen ha de avgivna yttrandena översiktligt sammafattats.
Denna sammanfattning finnes tillgänglig i två delar (Statens offentliga
utredningar 1023: 56 och 66). Dessutom har Skolöverstyrelsen avgivit ett utlåtande
över skolkommissionens betänkande (Statens offentliga utredningar 3024: 24).
överstyrelsens chef, generaldirektör B. J:son Bergqvist har granskat
skolreformförslagen i ett arbete: Våra skolor (Norstedts förlag, 1923).
För att möjliggöra ytterligare beredning tillsatte den Tryggerska
regeringen 1924 de s. k. Skolsakkunniga, vilka 1926 avgåvo sitt betänkande (Statens
offentliga utredningar 1926: 5). De sakkunnigas arbete, i vilket enligt
uppdraget ej ingick att utarbeta ett verkligt organisationsförslag, blev begränsat
till verkställande av sådana utredningar, som kunde anses ägnade att
underlätta en slutlig behandling av den föreliggande frågan, och deras framställning
har väsentligen erhållit en kritisk refererande och utredande läggning; endast
i vissa fall ha de sakkunniga ansett sig böra intaga en bestämd ståndpunkt eller
framlägga förslag.
På grundval av dessa utredningar, vilka omfatta Över 4,000 trycksidor, lät
den nuvarande ecklesiastikministern Almqvist utarbeta en proposition i
ärendet till årets riksdag (Kungl. m:ts proposition 116).
De mest trängande reformbehoven grupperar ecklesiastikministern kring
fem huvudpunkter.
Den första av dessa berör det inre skolarbetet. Fordringarna på skolans
tillgodoseende av allmänbildningsuppgiften ha stegrats i sådant tempo, att i
skolarbetet förekommer en ödesdiger splittring. De ungas aktivitet tas i för ringa
utsträckning i anspråk. Det moderna kulturlivet med dess uppdrivna tempo och
mångahanda lockelser ha ökat kraven på individens karaktärstyrka och
handlingskraft. En reformering av skolan, så att den bättre kan fylla sin
kunskapsmeddelande och karaktärsfostrande uppgift, är därför önskvärd.
Men också utformningen av skolsystemet är antikverad. Den nuvarande
organisationens brister framträda skarpt mot bakgrunden av förefintliga sociala
förhållanden. Det nuvarande allmänna läroverket ställer organisatoriskt
landsbygdens barn, liksom över huvud de barn, vilka utgå ur ekonomiskt svagare
hem, i en betydligt mindre gynnsam ställning, än vad fallet är med
stadssamhällenas och framför allt de mera burgna hemmens barn. I än högre grad
gäller detta om den privata högre flickskolan. Enligt ecklesiastikministerns
mening, vore den högre undervisningens anknytande till avslutad obligatorisk
folkskolekurs i någon av folkskolans huvudformer ägnad att i påfallande stor
utsträckning främja ett vidsträcktare och mera allsidigt utnyttjande av
bildningsmöjligheterna i fråga.
Ecklesiastikministern anser sig emellertid böra gå varsamt fram och i stället
för att omedelbart föreslå enhetsskolans införande åtnöjer han sig med att
förorda ett parallellsystem som i sig rymmer vid varandras sida dels den
nuvarande anslutningsformen från folkskolans tredje klass till 6-årig realskola,
dels anslutning från folkskolans sjätte klass till 4-årig realskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
