Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Redogörelser för viktigare frågor - Wagnsson, Ruben: Skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLREFORMEN
251
Såsom grundläggande synpunkt för reformförslaget framstår kravet, att pà
varje ort i landet, där stat eller kommun funnit sig böra eller i en framtid
funne sig böra upprätta eller understödja läroanstalter för en högre teoretisk
skolundervisning, möjlighet skulle beredas den ungdom, som fullständigt
genomgått obligatorisk folkskola, att i omedelbar anslutning till de i folkskolan
förvärvade kunskaperna fortsätta sina studier.
Den tredje’ huvudsynpunkten för ecklesiastikministern har varit att bereda
ökade möjligheter för den kvinnliga ungdomen att vinna utbildning i offentliga
läroanstalter fram till studentexamen. Med anledning härav föreslogs
inrättandet av fyra statsflickskolor, nämligen i Stockhlom, Göteborg, Malmö och
Hälsingborg. Flertalet av de nuvarande realskolorna skulle omorganiseras till
samrealskolor, och i gymnasierna skulle beredas plats för kvinnliga elever. Då
emellertid av statsfinansiella skäl fliekundervisningen icke helt kunde förstatligas
omedelbart, skulle ett stort antal privata flickskolor fortfarande få påräkna
statsunderstöd.
Ecklesiastikministerns fjärde huvudsynpunkt har varit att åstadkomma en
bättre anknytning mellan den kommunala mellanskolan resp. realskolan och
gymnasiet. Det senare föreslogs organiserat som dels 3-årigt, byggande på
realskolans högsta klass, och dels 4-årigt, byggande på näst högsta klass i
realskolan (resp. kommunala mellanskolan).
Till sist innehöll propositionen vissa riktlinjer för gymnasiets och lyceets
ändamålsenliga uppdelning på olika bildningslinjer. Lyceet, som skulle bygga
på 6-årig folkskola, föreslogs bestå av sex ettåriga klasser.
Beträffande nya statsläroverk föreslogs i propositionen utom de ovan
nämnda fyra statsflickskolorna, att Södertälje och Eskilstuna finge sina
kommunala gymnasier förstatligade successivt från den 1 jan. 1928, likaså
förstatligas på samma sätt den kommunala gymnasielinjen i Ystad.
Dessutom förstatligas successivt från 1927 sju kommunala mellanskolor mot
skyldighet för vederbörande kommuner att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler m. m. samt erlägga en fjärdedel av den vid läroverken i fråga
anställda lärarpersonalens begynnelselöner.
Med anledning av den kungl, propositionen väcktes i riksdagens båda
kamrar sammanlagt 75 motioner. Den märkligaste av dessa var tvivelsutan den
socialdemokratiska gruppmotionen (av hr Möller m. fi. I: 254). I motiveringen
till denna lades huvudvikten vid de sociala synpunkterna. Mot
regcringsför-slagct riktades den grundläggande anmärkningen, att steget ej tagits fullt
ut till bottenskolans förverkligande. Parallellskolsystemet riktar en social udd
mot de mindre bemedlade samhällsklasserna och försätter landsbygdens ung
dom i en ogynnsam undantagsställning. Den soc.-dem. riksdagsgruppen skänkte
oförbehållsamt sin anslutning till enhetsskoltankens idé och krävde den 6-åriga
bottenskolan som underlag för den högre undervisningen.
För att komma förbi den olägenhet, en förlängd studietid utgör, pekar
motionen på möjligheten att förkorta lästiden i folkskolan för studicbegåvade barn.
Man hänvisas till genom praktiska försök vunna erfarenheter. Samma
problem beröres i Nils Helgers: Barnens rätt (Lindblads förlag).
Den socialdemokratiska gruppmotionen innehöll — utöver en klar
principdeklaration — förslag till ändringar i propositionen i en rad detaljer. Utöver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
