Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1927 - Redogörelser för viktigare frågor - Wagnsson, Ruben: Skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOJ.REFORMEN
253
rentieriug i undervisningen så att realskolau möjliggör för sina lärjungar alt
efter anlag och behov få en mer praktisk eller mer teoretisk utbildning.
Det utlåtande (Andra särskilda utskottets utlåtande nr 1), som sedan alla
dessa förslag omformats i utskottets smältdegel, i medio av maj månad låg på
riksdagens bord företedde vissa icke oväsentliga skiljaktigheter från
regeringsförslaget. Det utgjorde som bekant en kompromiss, som accepterades av
samtliga riksdagspartier utom högern.
Utskottet biträdde regeringens ståndpunkt beträffande anknytningen mellan
läroverk och folkskola i så måtto, att det förordade två parallella
läroverkslinjer. Men medan regeringen tänkt sig den ena, byggande på 3-årig folkskola,
den andra på 6-årig, föreslog utskottet, att den förra linjen i stället skulle
bygga på genomgångna fyra klasser i folkskolan. Denna realskola skulle bli 5-årig,
medan den, som ansluter till folkskolans sjätte klass, skulle bli 4-årig. De
nuvarande läroverk, där elevantalet motiverade dubbla linjer, skulle få såväl 4-årig
som 5-årig realskola. Alla förstatligade kommunala mellanskolor samt alla
enkellinjiga samrealskolor skulle bli 4-åriga. Storstäderna Stockholm, Göteborg
och Malmö skulle i regel endast få 5-åriga realskolor, då det i dessa städer
finnes kommunala mellanskolor. Med hänsyn till språksvårigheter skulle likaså
statsskolan i Haparanda bli 5-årig.
Regeringen hade föreslagit sju kommunala mellanskolors förstatligande.
Utskottet uppgjorde en plan för förstatligande av 54 dyl. skolor.
Utöver gymnasierna i Södertälje och Eskilstuna, som regeringsförslagct
upptog till förstatligande, föreslog utskottet förstatligande av de kommunala
gymnasierna i Eksjö, Uddevalla, Skövde och Landskrona samt upprättandet av
3-arigt samgymnasium å Kungsholmen i Stockhlom. En gymnasielinje i Ystad och
ön i Hudiksvall övertas successivt från 1928 av staten.
Nya elementarläroverket i Stockholm föreslogs ombildat till ett lycéum.
Lyceiavdelningår skulle anordnas i Uppsala, Lund, Malmö och Göteborg.
I fråga om flickornas högre undervisning förordade utskottet vissa
anordningar, som sträcka sig utöver propositionen. I första hand föreslogs vidgat
utnyttjande av de ällrn, läroverken för nämnda ändamål. Flickorna skulle i
flertalet av dem på samma villkor som pojkarna vinna inträde. De städer, där
läroverken fortfarande på grund av lärjungeantalets storlek endast bli avsedda
för gossar, skola enligt utskottets mening få statsflickskolor. I st. f. 4, som
regeringen föreslagit, bör ytterligare ett antal ifrågakomma, och utskottet
begär förslag härom efter verkställd närmarc utredning till nästa års riksdag.
Utskottslinjen sammanfaller här närmast med den socialdemokratiska
gruppmotionen.
Från denna upptages också önskemålet om kommunala flickskolor, varom
kräves förslag till ett kommande år.
Beträffande anknytningen från realskolan till gymnasiet biträddes
regeringsförslaget.
I fråga om gymnasiets organisation framställde utskottet reformförslag,
som nära anknöto sig till yrkandena i den socialdemokratiska gruppmotionen.
Utskottet förklarade sig dela den uppfattning, som där framförts, och
skisserade, hur en dyl. organisation kan tänkas utformad. Kring en ämneskärna
av fyra obligatoriska ämnen skulle gruppera sig fria tillvalsämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
