Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1927 - Teiling, Einar: O. F. Borge såsom algolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
ElNAtt TEILING
tillhörde han Vassijaure-stationens vetenskapliga stab och gjorde
omfattande samlingar, som publicerades 1913. År 1919
genomforskade han Tåkern, vars intressanta algflora han beskrev 1921.
Under flera somrar har Borge sökt vildmarksensamheten i
Dalarnas fjälltrakter och dessa jungfruliga markers mikrofytiska
vegetation är det som f. n. sysselsätter honom under de spridda
timmar, som han kan få ägna åt sin vetenskap.
Men en man, även av Bo»rges energiska och särskilt i yngre år
rätt så vagabonderade läggning, kan dock ej vara på mer än en
plats i sänder, och särskilt ovannämnda Beiträgc 1 visar, att många
värdefulla fynd insänts av botanist vänner, som instruerats av Borge
och som med glädje ställt sig till förfogande i vissheten att deras
arbete under Borges skarpa öga blir gagnande för denna den
älskligaste delen av scientia amabilis.
Av dessa medhjälpare har särskilt en visat, huru god
instruktion kan ge ytterst värdefulla biprodukter av en forskningsresa,
som egentligen avser andra delar av botaniken. När G. Malme
återkom från den första Eegnellianska expeditionen till Brasilien,
medförde han en samling prov, tagna efter Borges anvisningar.
Dessa prov gåvo material till tre avhandlingar; tvenne av Borge
över desmidiacéer samt en grupp av trådformiga grönalger och
en uppsats av K. Bohlin. Dessa utgöra ett av de viktigaste
bidragen till Brasiliens algflora.
Långt senare hade Borge ånyo tillfälle att frossa i de
brasilianska tropikernas oändliga formrikedom, då han bearbetade de
rika samlingar, som hopbragts av Albert Löfgren, vilken, under
tjugu år var chef för botaniska trädgårdar i Brasilien, först i San
Paolo och sedan i Rio de Janeiro.
Det är klart, att en algolog av Borges kapacitet skall bli
överhopad med erbjudanden att bearbeta samlingar. Den förteckning
på av Borge publicerade skrifter av algologiskt innehåll, som
återfinnes i slutet av denna uppsats, visar också, att alla världsdelar
utom Antarktis fått släppa till material till Borges bearbetningar.
Utanför Sverge har Borge ej haft många tillfällen att själv
samla. År 1899 medföljde han såsom botanist Erland
Nordenskiöld på dennes första forskningsresa, till Patagonien, och tog där
vad dessa magra trakter kunde ge. En tidigare resa i algologiskt
syfte, till Basel, var lagd på en annan bog. Den gällde ej
insamling utan experimentell växtfysiologi. Professor Klebs’ bota-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
