Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1927 - Händelser och spörsmål - Det nya malmfältsavtalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Det nya
malmfältsavtalet.
En av de allra betydelsefullaste frågorna vid årets
riksdag var det av regeringen framlagda förslaget till nytt
avtal mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—
Oxelösund (T. G. O.) angående de norrbottniska malmfälten.
Genom 1907 års statsavtal tillerkändes staten, utan någon kapitalinsats,
hälften av aktiekapitalet i Loussavara-Kirunavara Aktiebolag (L. K. A. B.),
vilket bolag är ägare av Kiruna och Gellivare malmfält. Statens aktier i
bolaget utgöras av preferensaktier. Den andra hälften av aktiekapitalet
utgöres av stamaktier, som tillhöra T. G. O.
Genom 1907 års avtal tillerkändes staten utöver de befogenheter, som
tillkommer densamma enligt bolagsordningen, vissa förmåner. Sålunda skulle
staten äga rätt att den 31 dec. 1932 inlösa stamaktierna och bliva ensam
ägare av malmfälten. Inlösentiden har sedermera genom ett tilläggsavtal av
1922 framflyttats till den 31 dec. 1936. Vid inlösen skulle alla L. K. A. B:s
tillgångar överlåtas till staten utan att någon skuld åvilade bolaget.
Brytningsrätten begränsades genom 1907 och 1922 års avtal till 90 milj.
ton malm i Kiruna och 22.5 milj. ton i Gellivare. Staten var enligt dessa
avtal för tiden t. o. ni. 1937 endast berättigad till vinst av företaget,
motsvarande viss avgift å hälften av den brutna malmkvantiteten. (Avgiften
skulle utgå med växlande belopp, lägst 50 öre för ton Gellivaremalm och
1 kr. för ton Kirunamalm och högst 1 resp. 2 kr.)
Efter 1907 hava sex tilläggsavtal tillkommit, vari bolaget medgives ökad
brytningsrätt, inlösentiden framflyttas m. m.
Genom 1908 års avtal medgives bolaget att mot en viss royal ty därutöver
bryta 9 milj. ton och genom 1913 års avtal ytterligare 31 milj. ton. Det
senare av dessa avtal var för staten synnerligen förmånligt, dels skulle staten
erhålla en royalty av 3 kr. per ton för enligt detta avtal bruten malm och
dels skulle från den blivande inlösensumman avdragas kr. 1: 50 för varje ton.
Genom 1918 års avtal har staten medgivit, att de kvantiteter malm —
omkring 14 milj. ton —, som bolaget under kriget ägt bryta, men som icke
kunnat utfraktas, skulle därest staten 1932 begagnade sin lösenrätt, därefter
levereras till T. G. O. till självkostnadspris.
Genom ett annat avtal år 1918 har staten till T. G. O. och Norrbottens
Järnverks A.-B. överlåtit brytningsrätt av 350,000 ton malm årligen mot en
royalty av 3 kr. per ton under åren 1919—1930 i Loussavara malmfält.
Vissa betydelsefulla jämkningar ha slutligen i ett avtal av 1922 gjorts
i de föregående avtalen. Genom detsamma tillförsäkrades staten åtskilliga
förmåner, som avsåge att underlätta en statsinlösen. Sålunda skulle staten
vid inlösen äga att övertaga T. G. 0:s tonnage och handelsorganisation. Av
än större betydelse var, att staten omedelbart skulle äga att tillsätta hälften
av L. K. A. B:s styrelse och vissa garantier i övrigt skapades mot en sådan
ledning av bolagets angelägenheter att en inlösen försvårades eller statens
intreasen eljest eftersattes. Utom övriga spörsmål, som därjämte beröras i 1922
års avtal har förut omnämnts, att inlösentiden framflyttades till 31 dec. 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
