Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1927 - Händelser och spörsmål - Det nya malmfältsavtalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
313
skulle beräknas ökades till 2,125,000 ton. Denna ökning av kvantiteten
ansågs motiverad dels genom att en väsentlig del av vinstberäkningsperioden
— åren 1936—1945 — infaller sedan brytningen i Kiruna övergått till
underjordsbrytning, då det är att förutse att vinsten blir mindre och dels genom
att i den malmkvantitet vara vinsten skall beräknas ingår en större portion
Gellivaremalm, vilken likaledes lämnar mindre netto än Kirunamalmen.
I samband med uppgörande av det nya avtalet har mellan, staten och
T. G. O. träffats förlikning i de processer, som pågått angående oguldna
frakttillägg under världskriget, på villkor att T. G. O. den 1 jan. 1928
gott-gör järnvägsstyrelsen en ersättning av 20 milj. kronor.
Enligt förut gällande avtal var den årliga exporten från Grängesberg
begränsad för tiden till och med 1930 till 800,000 ton och därefter till 450,000
ton. T. G. O. dock medgivet att ett senare år uttaga vad som förut icke
medhunnits. Tillfölje inskränkning i brytningen under kristiden hade
emellertid exporten, utan ändring av avtalet, kunnat uppgå till en milj. ton till
1934. I det nya avtalet är exporten begränsad till 1 milj. ton årligen.
För underlättande av de svenska köparnas .behov av malm äro i detta
liksom i förutvarande avtal vissa bestämmelser givna för såväl de
Lappländska malmfälten som för Grängesbergsfältet.
Efter framläggande av propositionen möttes densamma av en stark kritik,
särskilt från ledamöter av den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Det
framhölls bl. a. att avgörandet i denna för landet så viktiga fråga borde
uppskjutits till nästa år och under tiden nya förhandlingar om bättre villkor
för staten upptagas med T. G. O., vidare hystes farhågor för att ett
framflyttande av inlösningstiden och de ändrade inlösningsbestämmelserna skulle
försvåra statens möjlighet att bliva ensam ägare av de Lappländska
malmfälten.
I statsutskottets yttrande över propositionen framhålles att utskottet
kommit till den uppfattningen, att en tillämpning av förslagets bestämmelser
under alla förhållanden kan beräknas komma att tillföra staten större vinst
än den, som med förut gällande avtal kunde ernås. Utskottet föreslog
emellertid vissa jämkningar i förslaget till statens förmån.
Förutom vissa mindre ändringar av huvudsakligen formell natur föreslog
statsutskottet, att den royalty, som T. G. O. under år 1928—1932 skulle äga
att uppbära före vinstfördelningen, skulle av T. G. O. återbäras till staten
under åren 1938—1942. Vidare föreslog utskottet att de i avtalet bestämda
fraktsatserna skulle gälla endast till 30 sept. 1947, varefter ny reglering av
fraktfrågan s-kulle äga rum. För att T. G. O. vid dessa nya förhandlingar
icke skulle vara fullständigt beroende av statens goda vilja skulle T. G. O.
tillerkännas rättighet att i händelse enighet ej kunde uppnås påfordra att
staten inlöser stamaktierna, dock att därvid den kvantitet malm, varpå
inlösensumman skall beräknas, minskas till vad som är stadgat i 1907 års
avtal eller 1,875,000 ton. Utskottet föreslog dessutom den skärpning av
avtalsvillkoren, att T. G. O. den 1 okt. 1927 utan ersättning skulle till staten med
äganderätt överlämna samtliga de gruvor och inmutade områden inom
Norrbottens län, som tillhörde A. B. Nordsvenska Malmfältet eller T. G. O.
Utskottets förslag, vilket bifölls av riksdagen, har sedermera även godkänts
av T. G. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
