Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1927 - Händelser och spörsmål - Finska riksdagsvalet - Franska valreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
btfrdeskriget. Utvecklingen framgår av följande tabell, där röstsiffrorna äro
uttryckta i tusental.
Soc. % ± Komm. % =t Summa % ±
1917 ......... 445 45 + 18.5 — — — 445 45 + 18.5
1919 ......... 365 38 — 18 — — — 365 38 — 18
1922 ......... 217 25 — 40.5 128 15 — 345 40 — 5.5
1924 ......... 255 29 + 17.5 92 10.5 — 28 347 39.5 + 0.5
1927 ......... 257 28.5 + 1 109 12 + 18.5 366 40.5 + 5.5
Socialdemokraternas röstsiffror äro visserligen vid de senaste tre valen
betydligt mindre än före kriget och även underlägsna siffran före
kommunisternas utbrytning, men slår man samman båda partierna visar det sig att botten
torde vara nådd och vägen ånyo bara uppför. Från socialdemokratiskt håll
måste man naturligtvis beklaga att en så stor procent av arbetarna
fortfarande rösta kommunistiskt, men så länge dessa äro villiga att stödja en
reformpolitik, lär det väl ändå vara att föredraga framför en högeröknrng.
Att ställa något horoskop för den socialdemokratiska regeringens fortsatta
tillvaro är givetvis omöjligt. Att få några mera vittgående reformkrav
genomförda blir helt visst dock omöjligt, då den skall söka sitt stöd bl. a.
även hos det delvis mycket långt åt höger stående svenska folkpartiet.
Det blir väl förmodligen ett kompromissande med nationalitetsfrågor och
reformkrav så länge en överenskommelse står att få.
Franska
val-reformen.
I Frankrike har man ändrat på valsystemet och det är
sannerligen inte första gången. I 1848 års konstitution
bestämde man sig för ett listsystem, men redan 1852 var man
färdig att övergå till enmansval. Dessa höllo sig under hela andra
kejsardömet. 1870 tog man till listorna igen för att redan 1875 återgå till
enmans-valen. Nästa förändring kom 1885 — åter listval. 1889 hade man ånyo
tröttnat på dem och tog till enmansvalen, som sedan motstodo alla attacker
fram till 1919, då man totade ihop ett eget patenterat system, en blandning
av majoritets- och proportionsval. Detta konfirmerades med några mindre
ändringar 1924 och nu i år har man släppt det hela och tagit enmansvalen
till nåder igen.
Vad är det då som gjort, att man visat sig så obeständig? Ja, orsakerna
äro helt visst många och varierande, men denna sista förändring beror
sannolikt till mycket stor del på rena partispekulationer.
Det år 1919 införda systemet var ovedersägligen mycket bristfälligt. Det
hade proportionella inslag utan att dock i stort sett vara ett proportionellt
system. Lyckades en lista uppnå absolut majoritet förklarades samtliga
listans namn valda, alltså ett rent majoritetsval. Men om ingen av do
konkurrerande listorna fick absolut majoritet inträdde en proportionell
fördelning, som tillgick så, att varje lista fick så många mandat som valkvoten
gick upp i listans röstetal och valkvoten fick man genom att dividera
samtliga angivna röster med antalet mandat. Med en så pass hög valkvot blev
det givetvis, särskilt om listorna voro många, alltid ett eller ett par mandat,
316
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
