Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Wigforss, Ernst: En utredning om beskattning och näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN UTREDNING OM BESKATTNING OCH NÄRINGSLIV
327
om bruttobesparingen på räntor räknas till 125 milj., bleve
netto-besparingen sålunda 48 milj. Höjdes kapitalskatten till 3,000 milj.,
kunde man räkna med en nettobesparing på 60 milj. om året. Dessa
60 milj. skulle sålunda representera den "frigjorda" inkomst, som
kunde användas till "utj amning", vare sig i form av sociala
utgifter eller lindring av de fattigare klassernas skattebörda. De
kunde naturligtvis också användas till att sänka inkomstskatten och
därigenom som det brukar heta främja näringslivet. Åtskilliga, som
tidigare varit anhängare av kapitalskatten, ha just anlagt denna
synpunkt. De ha därvid vanligen räknat med att inkomstskatten
skulle behöva hållas vid en väsentligen högre nivå än de sista åren
varit fallet, och "omvändelser" i frågan saknas därför inte heller.
Så vittnar t. ex. J. M. Keynes, att han omedelbart efter kriget varit
anhängare av en kapitalskatt för att undslippa alltför hög
inkomstskatt. Men det man kan göra för att undvika en höjning av skatten
över 6 sh. på pundet — d. v. s. 30 % på inkomsten — det gör man
inte för att sänka den från 4 sh. till 3 sh. Och såväl han som Pigon
— en annan känd nationalekonom, också tidigare talesman för
kapitalskatten — erkänna att de räknat med betydligt högre
nettobesparing än de nu sannolika siffrorna, och att detta avsevärt
påverkat deras uppfattning om kapitalskatten.
För övrigt äro både majoritet och minoritet inne på samma
tankegång, då de erkänna, att en förmögenhetsindragning varit lättare
att genomföra omedelbart efter krigets slut. Om man förutsett det
starka prisfallet, hade häri legat ett argument för att undvika en
väldig ökning av skuldbördan. Och stämningen gentemot drastiska
åtgärder bland rikt folk var en annan. På denna punkt lägger
majoriteten egentligen huvudvikten. Om skattebetalarna själva, om
näringslivets och framför allt bankvärldens män skulle kunna
förmås att mottaga planen med välvilja, tvivlar majoriteten inte på
att den är tekniskt genomförbar och kunde ha vissa goda verkningar.
En hel rad av de vanligen framförda farhågorna anses såsom
ogrundade eller i varje fall överdrivna. Hela den diskussion
majoriteten i detta hänseende för, erbjuder mycket av intresse, men
måste förbigås. Vissa av punkterna, som röra inverkan på
sparsamhet och företagsamhet, behandlas för övrigt utifrån samma
synpunkter, då det gäller den vanliga beskattningen, och det blir alltså
tillfälle återkomma. Men det gynnsamma mottagandet av en
kapitalskatt är under nuvarande förhållanden mer än tvivelaktigt. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
