Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Wigforss, Ernst: En utredning om beskattning och näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
ERNST WIGFORSS
1913—14 1914—15 1920—21 1921—22 1922—28 1923—24 1924—26 1925—26
kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr.
Direkta skatter ......... 36.9 44.6 267.3 200.0 196.7 178.2 179.5 172.3
Indirekta skatter ...... 27.3 I 29.6 j 126.1 I 121.5 I 111.5 I 106.0 I 91.9 I 92.6
I Indir. sk. i % av dir.| 74.0 | 66.4 | 47.2 | 60.7 | 56.7 | 59.5 | 51.2 | 53.7 |
Som vi se har skattebördan per huvud mer än fyrdubblats, och
om man gör avdrag för penningvärdets försämring, blir det likväl
två och en halv gånger så mycket som före kriget eller som vi bruka
uttrycka det, en ökning med 150 %. I Sverge torde den verkliga
ökningen stanna vid 50 %.
Frågar man så hur denna skattebörda är fördelad mellan
medborgare i olika inkomstgrupper, ger betänkandet en rad uträkningar,
som äro av mycket stort intresse, trots den osäkerhet som i ett
hänseende måste vidlåda dem. Denna osäkerhet hänger samman med
vår bristande kunskap rörande konsumtionens fördelning. Särskilt
gäller naturligtvis detta sådana varor som tobak och alkoholhaltiga
drycker. Kommittén gör emellertid vissa antaganden rörande
förbrukningen inom olika samhällsklasser. Då skatterna både på tobak,
sprit och nöjen kunna undvikas, får man emellertid även en
sammanställning, där dessa skatter äro uteslutna, och där samtidigt
arvsskatten icke medtagits, därför att — såsom kommittén uttrycker
saken — förmögenhetsägaren kan bortse från denna framtidsutsikt
och alltså låta bli att försäkra sig mot den. För att få arvsskatten
jämförlig med övriga årligen utgående skatter har man nämligen
fått räkna med det årliga belopp, som under vissa antaganden skulle
behöva avsättas, för att arvet en gång skall gå upp till avsett
belopp. Dessa svårigheter diskuteras ganska- ingående. Däremot hyser
kommittén inte någon tvekan om att man verkligen har rätt att tala
om de direkta och de indirekta skatternas olika tryck på olika
inkomsttagare. Den kritik som t. ex. riktades mot ett liknande försök
att bedöma den svenska skattebördan, och som byggde på att hela
talet om en "tullbörda" vore meningslöst, tillmätes ingen egentlig
betydelse. Man går överhuvudtaget ut ifrån att skatterna i första
ledet bäras av dem som äro avsedda att betala dem, d. v. s. de
direkta av skattebetalaren och de indirekta av konsumenterna. De
vidare verkningarna bli ett särskilt kapitel. Men vad beträffar upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
