- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
346

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Carleson, C. N.: Arvsrätt, arvsskatt och konfiskation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

C. N. CARLESON

Alltför generella bestämmelser om arvsrätt, om arvöverföring till
samhället skulle även kunna drabba oskyldiga, socialt rättmätiga
och nyttiga arv. Arvsbyggnadsrätten under nuvarande
förhållanden t. ex. bildar ett visst skydd mot tomtspekulation och
hyres-uppskörtning, i sista hand mot ett modernt jordmonopol; den skulle
kunna betecknas som ett nyttigt, temporärt "fideikommiss’’. I
här framhållna specialitet av arvslagstiftning — arvets knytande
till utnyttjande av fastighet — röjer sig då behovet av att draga
en markerad gräns mellan stora och smärre arv med hänsyn till
samhällets interventionsrätt.

Då här ovan germansk och romersk arvsrätt visade sig utgå från
skilda uppfattningar av kollektiviteten och följaktligen olika starkt
ha betonat skyldskapsbegreppet i förhållande till arvsanspråk, så
har därav även framgått, alldenstund den moderna arvsrätten hos
oss vilar på båda dessa rättssystem, att en arvets rättsmoral
såsom någonting absolut givet ingalunda existerar. Dessa stundom
varandra motsägande arvsrättssystem vittna endast om sitt
ursprung i en social ändamålsenlighet, som förändras med tidernas
förskjutningar av villkoren för rikedoms- och arvsanhopning, d. v. s.
i sista hand för ett samhälles produktions- och förvärvsbetingelser.
Denna samhällsomgivningens inverkan på rättsuppfattningen av
arvet röjer sig synnerligen tydligt i frändearvsrättens allt
svagare basis i olika länders lagstiftning. "För avlägsna fränder
finns intet rättsmedvetande längre i fråga om arvsrätt" — det
är en borgerlig jurist, som med dessa ord konstaterar arvsrättens
bortvissnande för dessa fjärmare skyldskapsgrader. Men samma
rättsmedvetandes utveckling torde icke vara avslutad vid denna
punkt; det tvingas av förhållandena att skrida vidare till attack
även mot — de närskyldas arvsrätt.

Även arvsskatten slutligen ger belägg för åsikters och
opinioners allmänna inriktning. Den "klämmer efter" särskilt
fjärr-skylda, men med växlande procent. Medan den i England och
Frankrike stannar vid en femtedel av arvssumman, ha vissa
schweiziska kantoner nästan strukit ut detta slags arv. Det är dock
blott en flik av arvsrätt kvar, då de konfiskera ända upp till
75 procent av fjärrskyldsarven. Där kan man då säga med fullt
fog att samhällets ’ ’samarvarätt" står på tröskeln till samhällets
nära nog expropriativa arvsbeslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free