Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Ström, Fredrik: Svenska socialdemokratins uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
FREDRIK STRÖM
när han säger, att svensk socialism flöt ut ur 1880-talets liberala
uppbrottsfejder, ur pacifism, antimilitarism, frihandelsagitation,
rationalism, naturalism. Omisskännlig var förbindelsen med
allmänradikalism, icke i organisation och teori men väl rätt ofta i
praktisk samverkan. Att författaren härvidlag ger ett erkännande
åt flera av de liberala hövdingarna under denna tid är blott en
gärd av rättvisa.
I sin inledning till kapitlet om industriproletariatet på scenen
har författaren en briljant exposé av bondeklassens olika
samhällsskikt. Den svenska arbetarklassens rot i den fattigare delen av
den svenska bondeklassen förtjänar att framhållas icke minst i
dessa dagar, då de döende liberala partierna blivit organ för ett
aggressivt finanskapital, under det att det speciella bondepartiet,
ehuru i vissa avseenden byggande på konservativa traditioner,
likväl nalkas arbetarpartiet. Varför? Är detta en nyck eller beror
det icke snarare därpå, att arbetar- och bondeklass, vuxna ur
samma jord, i själva verket är svensk allmoge, med i mycket
gemensamma intressen och med en gemensam historia under gångna
tiders svenska frihetsstrider?
Att den svenska socialdemokratin under sin genombrottsperiod
hade en så pass utpräglad klasskampsbetoning och var besjälad av
en så stark upprorsanda finner författaren härröra ej blott av
ekonomiska och sociala faktorer utan även av folkpsykologiska, och
härvidlag betonas åter den svenska arbetarens härstamning från
bönderna. Liksom bonden hatade han herremakt och översitteri,
ägde en stark självkänsla, en sund instinkt om människovärde och
frihetskrav, han var rätt olik både den engelske och tyske
arbetaren. Ej ens vid bruken lät han sig nöja med vilket förtryck
som helst. Mest nerpressad var han i de godsrikaste trakterna.
Författaren gör även den fyndiga men säkerligen ganska djärva
iakttagelsen, att — man må erinra sig att det är frågan om ett
land med stora bygder och gles befolkning — hos den svenska
arbetaren äganderättssinnet var som underlag för lättfärdighetskänslan
kraftigt utvecklat och i samband därmed känsligheten för varje
intrång över rätten att råda över sig själv. Här rör Carleson
verkligen vid en viktig punkt. Förtrycket av även den självägande
svenska bondeklassen ej minst i Norrland, Värmland och Dalarna
med Bergslagen förklarar i hög grad den omständigheten, att den
svenska socialdemokratin, när den väl befann sig på segerrik fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
