Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Montelin, Hjalmar: Rättsstat eller förmyndarstat?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSSTAT ELLER
FÖR-MYNDARSTAT?
Av HJALMAR MONTELIN.
Severin Christensen: Rättsstaten. En framställning av det offentliga livets
etik. Stockholm 1925. Natur och Kultur. Kr. 4: 75.
I.
C^fOLA HANSSONS PO ST HU MA BOK "PSYKE"
FIN-(^ å ner man följande epigram med överskriften: Hemkomst i
^^ Sverige.
’ ’Jag önskar supen till maten ...’’
Den älskvärda minen blir dryg
och stram som lagen och staten:
"Var har ni ert prästbetyg?"
Det kan i sin tillspetsade lakonism tjäna som en aktuell
illustration till vad den anekdotiske fadern lär ha sagt sin son, som just
börjat småskolan: "Nu, min son, börjar för dig en svår tid, som
inte slutar förr än du blir pensionerad." Och fadern i fråga var
inte för pessimistisk, snarare tvärtom. Den moderna staten har
fortfarande samma alltjämt tilltagande tendens att ingripa i den
enskildes görande och låtande. Den vill vara allas
överförmyndare. Den tar där det finns och lägger där det fattas.
Innebörden i termen "enskilda angelägenheter" blir allt mer beskuren
både för den som får och för den från vilken varder taget.
Staten har omsider kommit att betraktas som en uppfostringsanstalt
till högre kultur, rättfärdighet och solidaritet i materiella ting. Den
skall i detalj ordna för medborgarnas bästa med eller mot deras
vilja. Den handlar för den enskilde eller ställer honom inför
tvångsval i kulturens och solidaritetens namn. Det socialistiska
och det kristligt-sociala programmet är härvidlag i stort sett
detsamma. Men vad är väl vunnet härmed, om man samtidigt
berövar den enskilde den viktigaste yttringen av andligt liv: att vilja,
att välja? Gentemot denna allmänna välfärd, om det nu
verkligen blir välfärd av, står frihetskravet. Frihetsproblemet är den
moderna kulturstatens probersten.
Grodtar man kulturstaten med dessa tendenser obeskurna,
återstår verkligen ingen annan utväg att rädda friheten än den som
Nathan Söderblom rekommenderar i sin bok "Religionen och
staten". Det är anammandet av religionen som förlänare av det
sinnelag som räddar den inre friheten under det yttre trycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
