Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Händelser och spörsmål - Inför fjärde Dawesåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
ning ha starkt stegrats, i vissa fall över fredsnivån. Arbetslösheten, som under
1926 och i början av 1927 var oerhört stor, har sjunkit från 18 % av
fackföreningarnas medlemsantal till 5,6 %. En större procentsats av Tysklands
befolkning än före kriget har nu pressats in i produktionsprocessen. 1907 var
procenten 45,7; 1925 var den 51,3. 4 miljoner flera människor ha på grund
av sociala och politiska omvälvningar, genom upplösning av armén o. d., blivit
produktivt arbetande människor. Härtill måste man taga hänsyn och även
till den i starkt tempo pågående rationaliseringen, då man betraktar den tyska
arbetslöshetssiffran. Utan tvivel talar mycket för att en i ekonomiska ting
särdeles vederhäftig tysk tidning är inne på rätt spår, då den skriver, "att
endast för en övergångsfrist folkmassorna åläggas det hårda offret av en
tidvis växande arbetslöshet, som emellertid, då rationaliseringen bär frukt i
billigare produktion och människornas rikare försörjning med materiella goden,
måste följas av att de arbetslösa åter länkas in i arbetsprocessen." Därtill
verkar på längden inskränkningen i födelsernas antal.
De till Tyskland importerade kapitalmassorna ha ieke konsumerats. De
lia, som redan påpekats, i hög grad fått produktiv användning. Det är,
som den nyss åberopade tyska tidningen framhåller, dock privata personliga
låntagare, som engagera sig för dessa summor. Och dessa människor pläga i
förväg kalkylera mycket noga att de kunna använda de upplånade pengarna
så, att ränta och amortering kan betalas och dessutom en viss vinst inhöstas.
Tysklands ekonomiska liv har haft behov av ökad kapitalförsörjning och
använt den för produktiva ändamål, såsom dess näringslivs kraftanspänning
visar — detta bör man icke bortse ifrån då man betraktar landets
kapitalimport i sammanhang med reparationsfrågan.
Emellertid vore det rena barnsligheter att förneka, att icke Dawesplanens
krav äro en både tung och riskabel börda för Tysklands ekonomi. De som
påpekat att de miljarder, som för skadeståndskravens skull vandrat ur
Tyskland heller icke i annat fall helt blivit sparat kapital, ha utan tvivel rätt. En del
av dessa summor, som nu förloras för den inhemska köpkraften, skulle under
andra förhållanden säkerligen konsumerats. Men trots detta skulle dessa väldiga
summors bevarande åt Tyskland avsevärt ökat landets kapitalbildning.
Frankfurter Zeitung, den stora inflytelserika tyska tidningen, håller före,
att man icke har något bevis för att utebliven inlåning från utlandet skulle
omöjliggjort för Tyskland att klara det sista årets prestationer. Ett sådant
bevis låter sig heller icke uppbringas, ty "det som hör till den utländska
skuldsättningen och det som hör till reparationsbetalningarna ligger i verkligheten
på helt olika områden". Dawesplanens verkliga prov är ännu ieke
genomgånget. Det kommer med "normalåren", eller kanske redan med det nu
inledda betalningsåret. Då ’ ’normalåren’’ den 1 sept. 1928 börja att löpa lägges
en kolossal tribut direkt på det tyska rikets statsfinanser. Som redan nämnts
skola nämligen årligen 1,250 miljoner mark presteras av riksbudgeten.
Järnvägarna skola uppbringa 660 milj., transportskatten 290 milj. och industrin
300 miljoner — allt per år. Ur detta kan lätt uppkomma ett skattetryck på
tyska folket, som blir en olidlig börda. Skola besparingar åstadkommas, som
uppväga de ökade utgifterna, komma säkerligen dessa att minska möjligheterna
för effektiv socialpolitik. Ännu är det för tidigt att profetera, hur det kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
