Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Händelser och spörsmål - Den svenska fackföreningsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
tydelsefulla verk har i år utkommit i en ny omarbetad upplaga. Mycket trassel
skulle försvinna, mycket dumt prat dö bort, om medborgarna inom alla
samhällslager inhämtade det vetande, som står att få i detta mönstergillt sakliga verk.
Utom en historisk bild av fackföreningsrörelsens utveckling finnes i hr
Hanssons bok en massa statistik och sakuppgifter, som ingående belysa varje gren
av fackföreningsväsendet. Sakuppgifterna beröra icke bara arbetarrörelsens
inre förhållanden, de kasta ett klart ljus över det nutida samhället över huvud
taget.
Det har kostat åtskillig möda att resa upp fackföreningsbyggnaden.
Svårigheterna ha icke endast mött utifrån, från det borgerliga hållet. Även rörelsens
eget material har varit motsträvigt. Särskilt är att följa hr Hanssons
redogörelser för striderna om organisationsformen. Den av högsta myndigheten knäsatta
industriförbundsprincipen har mött ett hittills oövervinneligt motstånd i vissa
yrkesgruppers fasthållande vid de gamla trånga formerna. Vädjan till helhetens
intresse har icke vägt så tungt som hänsynen till gruppintresset. Man blir
benägen att härvid göra ungefär följande reflektion: Vanskligheterna att
omgestalta hela samhället måste för dessa arbetare framstå såsom nästan
överväldigande, när den egna erfarenheten lär dem hur oändligt svårt det är att
åstadkomma en nickning i riktning mot större solidaritet och planmässighet när det
gäller formerna för den organisation, över vilken de själva bestämma. I detta
sammanhang är det rätt intressant att konstatera, att ett par av de allra mest
skråbetonade fackförbunden, murarnas och träarbetarnas, äro bland dem som
mest energiskt motsatt sig industriförbundsprincipens tillämpning.
Fackföreningarnas karaktär av självhjälpsorganisationer kommer på ett
talande sätt till synes i hr Hanssons utredning. I arbetslöshetshjälp och reshjälp
för arbetssökande utbetalade fackförbunden under perioden 1888—1925 icke
mindre än 23,249,217 kronor — en social gärning av storslagna mått. De
organiserade arbetarna ha sannerligen icke endast ställt krav på det allmänna, de ha
tvärtom lyftat stora bördor bort från det allmännas skuldror.
Frågan om lagstiftning beträffande "arbetsfreden’’ synes ha oförminskad
aktualitet. Den sittande regeringen plåstrar med all makt för att kunna bjuda
riksdagen ett lagstiftningsprojekt, som på vissa områden knäsätter den
obligatoriska skiljedomen. I föreliggande arbete gives en lärorik sammanfattning av vad
som inom svensk politik hittills gjorts på detta område. Särskilt fäster man
sig därvid vid 1916 års förslag rörande skapandet av en arbetsdomstol med
uppgift att döma bl. a. i rättstvister. Detta förslag understöddes i princip av
Landsorganisationens dåvarande ordförande Herman Lindqvist, som även fick
L. 0:s representantskap med på sin linje. Sedermera överkorsades ledningens
synpunkter i denna fråga av den högsta myndigheten, kongressen. Emellertid
framgår härav, att tanken på skiljedom i rättstvister icke varit främmande för
den fackliga huvudledningen här i landet. Om det ömtåliga problemet handlagts
på ett förnuftigt och psykologiskt riktigt sätt skulle man måhända haft vissa
utsikter att nå ett positivt resultat. Förre socialministern Gustav Möllers initiativ
med den s. k. arbetsfredsdelegationen visade onekligen den bästa av de
framkomliga vägarna. Den nu sittande regeringen har genom sin opsykologiska
behandling av problemet lett detsamma in i en återvändsgränd, ur vilken det på
låJigliga tider icke lär komma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
