Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1927 - Lindström, Rickard: Demokrati och ledarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
RICKARD LINDSTRÖM
betydelse i massans liv som Branting. Men i mera begränsad skala
kunna de säkerligen få principiellt samma betydelse.
Idealbildningen kring ledarna gynnas därav, att dessa genom
sina ständiga kontroverser med de politiska motståndarna framstå
såsom idéernas stolta riddare. Kollektivtänkandet materialiserar
idéerna; en sida därav är, att ledarna alltid få förkroppsliga idén.
Därigenom komma de att förkroppsliga spänningen mellan massan
och dess "politiska fiender’’. Ur denna spänning och dess
yttringar växer åtskilligt av det som bygger upp ledarauktoritetens
form. Av detta skulle man lätt kunna draga slutsatsen, att ju
mera och skarpare de politiska motståndarna anfäktade massans
ledare, även rent personligen, desto större auktoritet skulle de
senare få bland sina egna. Så är det dock icke utan vidare. Här
träder-det irrationella i masspsyket fram. Man behöver icke ha så
värst stor erfarenhet för att kunna konstatera, att t,. ex.
borgarpressens mer eller mindre aktningsvärda omdömen om de
socialistiska ledarna spela en ofantlig roll vid skapandet av de
socialistiska massornas egen kollektiva åsikt om dem. Ingenting är så
felaktigt som att generellt påstå, att det bara höjer en
arbetarledares anseende ine.m de egna kretsarna att ständigt bli "utskälld
i borgarpressen". Naturligtvis kan arbetarledarens popularitet
stegras av den borgerliga pressens angrepp, om dessa gälla hans
kamp för arbetarklassens samhälleliga ideal eller om de äro
uppenbart illvilliga, tillkomna i tydlig avsikt att mot bättre vetande
skada arbetarrörelsen och dess ledning. Men å andra sidan
befästes en ledares ställning hos arbetarklassen, om den borgerliga
världen behandlar honom med aktning och respekt. De svenska
arbetarna äro stolta över att se sina ledare respekterade och ärligt
värdesatta på motståndarhåll. De resonera som så, att det måste
vara bra karlar, som trots den hårda kampen mellan olika
sam-hällsåskådningar, ändå tvinga sig till erkännande hos motståndarna.
I den mån de borgerliga tidningarna och de borgerliga
åskådningarnas representanter överhuvud taget bemöda sig att rättvist och
objektivt bedöma arbetarledarna, återverkar detta ofta inom
arbetarklassen på så sätt, att de egna ledarnas auktoritet höjes. En
verklig ledare danas icke bara genom förtroendet från de egna.
Motståndarens sätt att reagera är även en viktig ingrediens vid
ledar-skapandet. Under demokratins välde har detta en stor betydelse
särskilt för socialdemokratin, emedan väsentliga delar av dess
val-mansskaror ännu huvudsakligen läsa tidningar av borgerlig färg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
