Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1927 - Lindström, Rickard: Demokrati och ledarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M2
RICKARD LINDSTRÖM
förut under de 10 senaste åren. När det sålunda gäller det verk
liga innehållet är det mest en ren fiktion, att socialdemokratiska
partiet nu skulle vara i större behov än tidigare under den
allmänna rösträttens period av att "lösa sin ledarf råga’ \ Partiets
ordförandefråga är naturligtvis en mycket viktig del av
ledarfrågan. Men den kan under de nya betingelserna icke vara
ledarfrågan överhuvud taget, som en del folk synes föreställa sig.
Omständigheterna hänvisa partiet till en krets av ledare, vars kollektiva
vilja bildar partiledningen. Detta är också de allmänna
förutsättningarna för nästa partikongress’ definitiva val av
partiordförande.
En så beskaffad ledning har naturligtvis svårare att utöva en
massuggestiv verkan än en enda jättelik ledarpersonlighet. Men
är då detta så nödvändigt just i vår tid? ’En armé på krigsfot
behövde åtminstone förr den store härföraren. Men en samling
nybyggare, som skola rödja mark och bryta bygd, ha icke samma
behov av en stark överledning. Där kommer det mest an på vars
och ens personliga arbetsamhet och organisationsförmåga. Den
nutida svenska socialdemokratin behärskas mera av
nybyggarmentali-teten än av krigarandan. På tiotusentals punkter i den
socialdemokratiska massan äro utströdda personligheter, som genom
kom-munalpolitisk gärning eller på ansvarsfulla poster i ekonomiska
organisationer, få lita till sin egen duglighet i arbetet för att giva
samhället något av socialismens solidaritetsanda. Dessa utöva i sin
tur ett sammanhållande inflytande på de närmast omgivande
arbetarskarorna. De ha i regel kommit över det stadium, då de
behöva inspiration från annat håll för att göra sin plikt. Det
romantiska, det som vädjar till känslorna, kräva dessa människor
icke av partiledningen. Vad de fordra är praktiska paroller för
arbetet, den vardagliga gärningen. De ha mera behov av en kunnig
ledning än av en suggestiv. De se mera till sakligheten än till
det yttre framträdandet. Genom ansvarsfördelningen särskilt inom
det kommunala livet har demokratin givit massan ett delvis annat
utseende än förut. Massans andliga behov lia därigenom mera
differentierats. Denna omständighet gynnar tvivelsutan befästandet av
den nya typen för politisk ledning.
Människor, som äro förnuftiga nog att icke deltaga i det
onyanserade skriet efter ledaren-frälsaren, gå dock fram med kravet på
en fastare och mera målmedveten politisk ledning än den vi under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
