Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1927 - Wigforss, Ernst: En utredning om beskattning och näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
ERNST WIGFORSS
d. v. s. 184 milj., som gå till statsskulden, så synes det säkert, att de
inte minska utan öka sparandet. Redan ifråga om de utbetalda
räntorna kan man misstänka, att de gå till personer, som kunna spara
mera än genomsnittet av dem som betala inkomstskatt, och de
återbetalda summorna torde väsentligen sparas. Återstå 244 milj. till
alla övriga statens utgifter. De gå i viss utsträckning till folk som
spara mindre än skattebetalarna. Slutsatsen blir att minoriteten
vid avvägningen ’ ’icke kan finna något skäl för tron, att den direkta
beskattningen, så som den nu är fördelad och så som medlen nu
användas, kan allvarligt förminska hela folkets sparande". Om man
så tar i betraktande den indirekta beskattningen, som använd på
samma sätt måste innebära en överflyttning av inkomst till dem som
lättare kunna spara, blir verkan av beskattningen som helhet mera
gynnsam för sparförmågan än den direkta beskattningen ensam.
Slutomdömet formuleras därför så, att man "inte finner något stöd
för uppfattningen att kapitalbrist, förorsakad av beskattningen
utgör någon betydande orsak till rådande arbetslöshet och ekonomisk
depression".
Inkomstshatt och företagsamhet.
I fråga om anställda och personer i de fria yrkena drar
majoriteten slutsatsen, att inkomstskatten inte har någon verkan av
betydelse på deras arbete och företagsamhet. Den avskräcker dem inte
från ansträngningar för att öka inkomsterna. Aktiebolagens
företagsamhet anses röna föga inverkan av inkomstskatten.
Föreställningen om en hög skatt finns väl i bakgrunden av de ledande
männens föreställningsvärld som ett obestämt nedtryckande element, men
skatten ingår inte normalt i deras beräkningar, utom för så vitt den
ökar deras önskan att skapa stora reserver. Deras eget intresse som
aktieägare eller tantièmetagare anses inte höra till de viktigaste
motiven eller påverka dem i deras övervägande av företagets politik.
En annan fråga är hur skatten kan påverka bildandet av nya
företag. Hur kapital än användes, väntar ju skatten, och den kan alltså
inte verka avskräckande just på en punkt. Men den ringare
tillgången på kapital och kravet på högre riskpremie kan öva något
inflytande i återhållande riktning. Ett mindre men dock märkbart
inflytande av detta slag är kommittén böjd för att antaga, men det
är inte möjligt att särskilja skatterna från andra och viktigare
orsaker.
Även när det gäller de stora företagen i en enda persons händer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
