Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1927 - Alegård, Gustaf: Befolkningsförhållandena i olika länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFOLKNINGSFÖRHÅLLANDENA I OL†KA LÄNDER
415
När vi nu komma in på de länder, som deltagit i världskriget,
bli jämförelsemöjligheterna mycket försvårade, icke blott genom att
en del områden bytt ägare utan även genom de oerhörda
omvälvningar som skett i befolkningsrörelsen genom kriget: den ökade
dödligheten och den minskade nativiteten, vilket gör att man
ständigt måste ha dessa världskrigets verkningar för ögonen när
jämförelser göras med de exneutrala länderna.
Vid en blick på tabell 8 frapperas man först av Hollands höga
tillväxtsiffror, de högsta under varje period, samt av Irlands låga
tal, vilka under både första och tredje perioden visa folkminskning.
Att Tyskland 1910—20 hade en genomsnittlig, årlig folkminskning
på 4,4 °/00 kan man redan på förhand till en del tillskriva de
förlorade landområdena. Under perioden 1920—25 kommer
Skandinavien med det näst Holland högsta folkökningstalet, vilket
kanske är ägnat att förvåna, då vi förut konstaterat Sverges låga
tillväxttal, men får givetvis till en del tillskrivas Danmarks kraftiga
tillväxt. (Danmarks årliga folkökning under denna period var
20,5 °/00, delvis förklarad av Sönderjyllands införlivande.) —
Under detta kvartsekel ökades folkmängden i hela Storbritannien med
20 %, i Tyskland med 13 %, i Holland med 42 %, i Schweiz
med 18 % samt i Skandinavien med 25 %.
För att i någon mån söka borteliminera Versaillesfredens
verkningar, måste vi kasta en hastig blick på befolkningsrörelsen,
vilken vi kunna studera i tabell 9.
Ifråga om födelsetalen kunna vi först konstatera ett faktum,
som ju är väl känt, nämligen nativitetens sjunkande. Om vi bortse
från krigsårens "onormala" siffror i de f. d. krigförande länderna,
så se vi hur födelsetalet sjunkit utan uppehåll. Som förut nämnts
har Sverge ledningen sedan 1923. Vårt födelsetal för 1926,
16,9 °/00, är det lägsta kända f. n. Lägre tal förekommo visserligen
under världskriget i vissa stater, t. ex. i Tyskland år 1917 14,4 °/00,
för att icke tala om Frankrike, som under hela perioden 1915—19
hade lägre siffror, med rekord år 1916, då födelsetalet var 9,4 °/00.
Även Belgien hade under samma period lägre siffror. Hastigast
har födelsetalet sjunkit i Tyskland, där sänkningen varit icke mindre
än 37 % från 1901—10 och till år 1925, ett förhållande, som
kanske icke är så egendomligt i betraktande av att Tyskland under
förra tidsperioden hade det högsta genomsnittliga talet och sedan
haft. att genomgå en svår pers i form av krig och dyrtid. Minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
