- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
424

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1927 - Grotkopp, Wilhelm: Psykologi och socialism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

424

WILHELM OROTKOPP

för framtidens utveckling; för det andra, att de lagar som behärska
arbetarklassens befrielsekamp kunna upptäckas och förklaras
genom en analys av de ekonomiska förhållandena, produktivkrafternas
utveckling; och för det tredje att denna rationella målsättning
kunde skaffa arbetarrörelsen rationella motiv för dess gärning. Dessa
tankar, tron på socialismens nödvändighet, på ekonomin såsom
drivande kraft och på det rationella såsom det dominerande, bildar
marxismen hörnpelare och det gäller därför att pröva dem. Denna
prövning av marxismen formar sig till en vederläggning.
Marxismen är för de Man en rationalistisk tankemetod, som firade sina
triumfer i förra århundradet och som hade sina höjdpunkter i
Hegels, Darwins och Marx’ verk. Detta var en tankemetod, som
degraderade allt levande till begrepp och kategorier, allt organiskt
till något mekaniskt, varför varken arbetarnas sedliga känslor och
vilja eller socialismen i sin kulturella bemärkelse kunde rätt
värdesättas av marxismen. Denna marxism motsvarade förra
århundradets andliga innehåll, men sedermera har kommit ett nytt andligt
innehåll, som rycker socialismen i förgrunden i dess egenskap av
en andlig upplevelse. Under de senaste åren ha de socialistiska
känslo- och tankeinnehållen visat sig vara det viktigaste, och det
gäller att psykologiskt undersöka och pröva dem så att vi få en bild
av socialismen, som motsvarar vår tids världskänsla. Denna
vederläggning är alltså som de Man också uttryckligen skriver icke någon
direkt vederläggning av marxismen. Nej, denna lära har i själva
verket fått uppleva något ännu värre: den intresserar oss icke
mera, den är oss likgiltig, vi förnimma Marx verk såsom förtorkade
och tomma. De Man som i unga år har slukat Marx, störtar sig nu
över Bergson, Freud och vad alla psykologerna och psykoanalytikerna
må heta, som nu äro fullt ut lika "moderna" som en gång
monis-terna voro.

Har nu de Man lyckats med sitt stora slag? Har han vederlagt
marxismen? Låt oss taga svaret i förväg: De Mans vederläggning
kan icke övertyga. De Man har redan därigenom gjort saken allt
för lätt för sig genom att han konstruerat en marxism, som
säkerligen existerat i vissa kretsar och särskilt i Tyskland, men som har
lika litet med Marx att göra som neodarwinismen med Darwin.
Läser man de 119 sidorna mot marxismen i förväntan att de skola
säga något som avgör marxismens öde så måste resultatet bliva
negativt. Den marxska läran blir egentligen icke berörd. Det som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free