Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1927 - Olberg, Paul: Sovjetrysslands koncessioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOVJETRYSSLANDS KONCESSIONER
438
över 7 proc. av anbuden. Den verkliga betydelsen av dessa fördrag
är mycket ringa. Tyvärr lämna sovjetpublikationerna inga
uppgifter om det kapitalbelopp, som de utländska kapitalisterna nedlagt,
om antalet arbetare, som sysselsättas i koncessionsföretagen, eller om
de ekonomiska resultaten av koncessionerna. Man kan emellertid
indirekt fastslå, att dessa resultat äro ganska obetydliga. Så belöpte
sig t. ex. 1923—24 sovjetstatens inkomster av samtliga koncessioner
till endast 14 miljoner rubel, varav 10 miljoner rubel kommo på
blandade handelsbolag och 4 miljoner rubel på transport- och
skogskoncessioner. Inkomsterna under året 1925—26 nådde icke upp till
mer än 5 miljoner rubel i nettovinst och 10 miljoner rubel i skatter
och tullumgälder. År 1925 ha sammanlagt 37 miljoner rubel och
1926 48,8 miljoner rubel utländskt kapital investerats i
koncessionerna. Tre fjärdedelar av detta belopp föllo på handelsbolag och
blott en fjärdedel på industriföretag. — Av ovannämnda 144
koncessioner ha 28,8 proc. avslutits med tyskar, 15,3 proc. med
engelsmän, 10,4 proc. med amerikaner och 3,5 proc. med fransmän.
III.
Sådana näringsgrenar, som erfordra större summor under långa
investeringsperioder, utöva blott i mycket ringa mån någon
dragning på det utländska kapitalet. Så omfattar t. ex. den skapande
industrin endast 12,3 proc. av anbuden; däremot komma på
handeln, där kapitalet omsattes i relativt raskare tempo och lättare kan
dragas tillbaka ur rörelsen, ungefär 25 proc. av koncessionsanbuden.
— Av skogsbrukskoncessionerna ha blott två en viss betydelse,
nämligen Krupp-koncessionen, som i mars 1923 för en tid av 36 år
förvärvade ett område på 25,000 desjätiner att bruka, och
Drusag-koncessionen på c:a 19,000 desjätiner, vilken i oktober 1922 på 31 år
förvärvades av Tyska utsädesbolaget. Till detta slag av
koncessioner hörde också Mologa-koncessionen, som förvärvades i september
1923 på 25 år och omfattade 5 miljoner desjätiner. Som bekant har
Mologa-koncessionen vid sin likvidation lämnat c:a 25 miljoner
mark i skulder åt sina tyska kreditorer. "Om orsakerna till
Mologas konkurs’’ berättade "Vossische Zeitung" för den 28 april
1927, "förklarar man, att många dylika samverkat. Redan förut
var det bekant, att företagets finansiering visat sig otillräcklig’ \
"Till export, varför bolaget ursprungligen grundats, kunde träet
icke användas, emedan på grund av de övermåttan höga
tillverkningskostnaderna någon förtjänst icke kunde utvinnas. När man
sedan lade om driften på inlandsaffärer yppade sig visserligen god
efterfrågan på hemmamarknaden men otillräckliga priser. Därtill
kom, att det trä, som fanns att avverka inom koncessionsområdet,
lämnade för smalt timmer, vilket icke användes i Ryssland. En stor
andel i den bristande räntabiliteten hade också de väldiga ryska
sociala pålagorna, vilka vid ett företag, som är hänvisat till män-
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
