Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1927 - Vanner, Alfr.: Arvsskattens differentiering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVSSKATTENS DIFFERENTIERING
483
kunde omräkna förmögenhetsvärdet. För kontanta pengar läte det
sig nog göra men för de speciella förmögenhetsföremålen ställer sig
saken annorlunda. Svårigheterna skulle i fråga om dem
säkerligen bli mycket stora.
Hur pass stort praktiskt värde denna invändning har kan knappast
avgöras utan kännedom om i vilken utsträckning de enskilda
för-mögenheterna äro sammansatta av en enda art förmögenhetsobjekt
eller av flera. I senare fallet kan man nog räkna med att
prisstegring på ett håll ofta balanserar prisfall på ett annat. I
diskussionen som följde på föredraget förmodades, att det vanliga var att
man ej placerade allting i en säkerhet, och inledaren erkände sig
ej kunna ge sifferstöd för den av honom närmast förfäktade
motsatta meningen. Där påpekades också möjligheten att vid
prisstegring hålla sig till en fix summa men vid prisfall till den reella
egendomen. Det förutsätter då en registrering, som emellertid ej
synes ha avskräckt.
En annan möjlighet är, att man redan vid första arvet låter
staten ta vad den nästa gång skulle ha att fordra, mot det att den
garanterar en viss årlig livränta till arvtagaren. Prof. Heckscher
anser i sin artikelserie om Arvsfrågor etc. i Dagens Nyheter i aug.
i år en sådan lösning föga mindre än fasaväckande. Liberalismen
är sig emellertid icke lik i Sverge och i England. Där förordades
av H. D. Henderson vid den liberala sommarskolan just denna
lösning. För min personliga del tycker jag den är mindre
tilltalande. Att låta staten garantera underhållet av ett stort antal
rikemansbarn, som kanske redan förut äro ganska dåligt skickade
för produktivt arbete, bör bli en nödfallsutväg.
En annan besvärlighet vid genomförandet av Rignano-förslaget
är skattens betalning. Det blir ofta avsevärda belopp och kontant
betalning kan näppeligen krävas i alla fall. Användes skatten till
nedsättning av andra skatter, bli möjligheterna visserligen större
till kontant betalning, men även då får man förutsätta antingen
betalningsterminens utsträckande över ett flertal år eller att
betalningen skall få äga rum "in natura". Om betalningen skall få
äga rum i säkerheter blir naturligtvis resultatet, att betalaren
erlägger de för honom förmånligaste säkerheterna och ej de för
staten förmånligaste. I varje fall kan resultatet bli, att staten blir
ägare till en ganska underlig samling förmögenhetsdelar.
Försäljning är naturligtvis möjlig, men statens vanliga tillvägagångs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
