Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1927 - Ellgar, Nat: Teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
NAt ELLGAft
Det sceniska utförandet på Dramaten bjöd på många intressanta
detaljer. Här om någonsin kan man tala om regi. Utom
fantasi-fullhet måste denna ha förmågan att ena alla samverkande element
— skådespelarkonst, musik, måleri etc. — till intimaste andliga
gemenskap med diktverket. Man kan tvista om lämpligheten att av
den engelska lövskogen göra ett utpräglat tropiskt landskap.
Sammetsbeklädnaden på träd och fondkuliss kom dessutom hela denna
scen att på något sätt verka inomhusdekoration. Mycket av den
naturens friskhet, som själva dikten så gripande utstrålar, gick
härigenom förlorat i scenbilden. Vidare hade arrangemanget i
första tablån tyvärr föga sammanhang med dramats innehåll —
första-hands-intrycket blev otvivelaktigt lidande härpå. Som
helhet blev föreställningen dock ytterst imponerande och diktverket
vederfors full och hel rättvisa.
Av Oscars-teaterns program denna höst inbjuder särskilt
"Dibbuk" till närmare analys. Detta skådespel är en mycket
egendomlig dramatisk produkt. Till att börja med är det knappast alls
ett drama — mysterium eller judisk legend borde det hellre kallas.
Författaren, pseudonymen An-Ski, producerar sig här i en fri,
okonventionell stil, så fri, att den dramatiska formen delvis sprängts och
ersatts av filosofiska resonemang, vise-mans-betraktelser, lyriska
monologer m. m. Stycket rymmer mycket av ädelt allvar, ideell
syftning, sköna tankar och andligt djup. Det blir i detta
hänseende en förtjänst, att själva handlingen är så enkel och
snarfatt-lig... En ung, judisk flicka blir av en obarmhärtig far tvingad
överge sin ungdoms älskade för den brudgum fadern utsett åt henne.
Mannen, som hon älskar, dör; men hans ande ("Dibbuk") tager
genom en mystisk reinkarnationsprocess sin boning i den unga
flickans själ. Man söker med alla medel — spiritism, psykoanalys —
att driva ut främlingen, men då detta skenbart lyckats, är flickans
andliga motståndskraft bruten och på själva bröllopsdagen störtar
hon död ned inför den tilltänkte brudgummen.
En dylik handling rymmer ju en myckenhet dramatiskt stoff men
egendomligt nog var det just i den dramatiska behandlingen som
det brast. Varje akt har t. ex. olika huvudpersoner och intresset
hinner aldrig inriktas och koncentreras mot någon bestämd person
såsom dramats protagonist (— huvudskådespelaren i det grekiska
dramat). Detta är den väsentligaste svagheten hos skådespelet.
Det blev vacker mosaik men utan enhetlighet. Genom en fatal
stilblandning blev helhetsintrycket alltför splittrat. Den riktiga
samstämdheten saknades, betänkligt just för ett drama av denna
allvarliga resning.
Stycket innehåller även för mycket andeskåderi och spiritism för
våra förhållanden. Mycket av detta ligger oss nordbor fjärran, vi
känna oss främmande inför det och vilja icke ta det riktigt på all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
