- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonde årgången. 1928 /
8

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1928 - Lindström, Rickard: Betraktelser rörande begreppet utsugning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 RICKARI) LINDSTRÖM

ler, med styrka hävdat ijåsoni medarbetare i Socialiseringsnämiideii.^
De ha bland annat varit med om att skriva: ’’Ett arbetes ekoaiomiska
värde kan icke direkt härledas ur dess tekniska beskaffenhet.
Något i denna mening ’naturligt’ skäl, varför en viss art av arbete
skulle vara annorlunda avlönat än annat, finnes icke, utan orsaken
till sådan skillnad är att söka främst i den olika tillgången på för
det ena och andra arbetet skickad arbetskraft. (Kurs. av
undertecknad.)" Om detta allmänt kända förhållande innebär en
löneprincip, som är oumbärlig för all sund ekonomi — sålunda, som vi
hoppas, även för socialistisk hushållning — hur skall man då med
utgångspunkt från densamma fastställa utsugningsgraden 1 Om
marknadsläget i stort sett bestämmer lönen, vilken underbar kraft är
det, som i så fall praktiskt och principiellt sätter i gång
"utsugningen" av arbetskraften?

Att "utsugning" av arbetskraften genom kapitalisterna
åtminstone är ett i hög grad relativt begrepp framgår icke minst av det
resonemang, begreppets förnuftiga anhängare föra, då de diskutera
möjligheterna för sin "utsugnings" avskaffande.
Programkommissionens ledamot Gustav Möller har givit oss ett lärorikt
exempel därpå i en uppsats i denna tidskrift Möller påvisar i sin
utmärkta studie, efter anförande av ett rikt siffermaterial, att en
"rättvis fördelning" av svenska folkets nutida årliga inkomst icke
skulle innebära någon betydande höjning av de arbetande
klassernas standard. Han säger, "att överklassens förvisso orättmätiga
(kurs. av Möller)^ merinkomster, lika fördelade på alla, knappast
skulle räcka till för den kolossala uppgiften att avskaffa
fattigdomen". Detta visar oss, enligt Möllers resonemang, "att varje
förändring vi vilja genomföra i det produktiva arbetet först och sist
måste ha i sikte att åtminstone hålla produktionens avkastning uppe
på dess nuvarande nivå". Artikelförfattaren tillfogar sedan, att
"strävandet naturligtvis måste vara att öka produktionens
avkastning, så att den till fördelning disponibla produktionsmängden växer
och tillåter, att den allmänna standarden uppnår en verkligt
tillfredsställande höjd".

^ Statens Järnvägar som allmänt affärsverk. Utlåtande och förslag av
Socialiseringsnämnden. Sid. 98, 107—109 m. fl. ställen.

2 Gustav Möller: Den sociala revolutionen. Tiden 1918. Sid. 241 o. f.

® Lägg märke till den sedliga förkastelsedom, som ligger i detta ord, samt
jämför därmed motiveringen i ovannämnda motion till socialdemokratiska
partiets kongress!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:13:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1928/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free