Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Wigforss, Ernst: Engelsk liberalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSK LIBERALISM 67
vsidor, äro dessa liberaler måna om att understryka. Men. .. och
här kommer ett men på så många punkter, att reservationerna ta
mycket större plats än huvudtesen; själva det från liberal synpunkt
nya är strävan att hålla denna individualism inom riktiga gränser,
att klargöra dess otillräcklighet, att finna former för organiserad
samverkan mellan människorna i näringslivet och att skapa fram
sådana former med statsmaktens hjälp, där de fria
överenskommelserna inte vilja komma till stånd.
Alldeles bortsett från den utsträckning i vilken samhällets
ingripande förordas, känner man skillnaden mellan denna engelska
liberalism och vår egen allra tydligast i själva inställningen
gentemot staten å ena sidan och näringslivets självverkande krafter å
den andra. Fastän det här ju måste vara fråga om nyanser och
ingenting annat, är den avvikande nyanseringen så påfallande, att
den verkar som en artskillnad. Den vädjan till det ekonomiska
livets förmåga av ’’självläkedom’’, som vi hos svenska liberaler äro
vana att möta på den punkt, där en mera exakt bevisföring från
båda sidorna måste upphöra, finner man föga spår av i den
engelska framställningen. Misstron mot den fria konkurrensens
förmåga att någorlunda snabbt och smärtfritt leda till en rimlig
effektivitet i produktionen skiner i stället ganska tydligt igenom.
Staten är inte för denna liberalism ett nödvändigt ont, vars
verksamhet skall hållas inom snävast möjliga gränser, utan ett
naturligt och nyttigt verktyg för medborgarna i deras strävan att ordna
sitt ekonomiska liv på bästa sätt.
Det är under sådana förhållanden ganska naturligt att dessa
liberaler inte finna mycken glädje i den gamla abstrakta
motsättningen mellan "individualism" och "socialism", att de anse den
föråldrad och ofruktbar och kraftigt framhäva, i vilken
utsträckning det ekonomiska livet redan vuxit ifrån den oireglerade fria
konkurrensen. Då de kunna förklara, att de icke för närvarande
föreslå någon större utvidgning av området för "allmänföretagen"
(Public Concerns), är det därför att de redan genom sin definition
av vad som menas med allmänföretag däri inneslutit sådana
områden av näringslivet som järnvägar och kraftverk. Den viktiga
frågan är för dem på detta område, hur man skall finna den
lämpligaste förvaltningsformen för dylika företag, som redan vuxit
ifrån den fria konkurrensens stadium. Och lösningen blir ett slags
självförvaltande samhällsföretag utan privata ägare, fastän man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
