Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Holmberg, G. H:son: Termerna överklass och underklass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMERNA ÖVERKLASS OCH UNDERKLASS 81
en terminologisk seger men en betydande seger i alla fall, i ty att
terminologin i en vetenskap spelar en stor och viktig roll.
I en annan skrift, författad av Axel Danielsson och 1909
utkommen i en av Branting omarbetad med 100 sidor utökad andra upplaga
’’Socialdemokratien, dess uppkomst och utveckling’’ (omtryckt i
2. delen av Brantings tal och skrifter) kvarstår Strindberg som
introduktör av de quidingska klasstermema. Härav kommer sig
helt säkert att C. Laurin i "Svensk självprövning", 1912, tror
Strindberg vara "skaparen av de geniala orden", såsom hans egna
ord falla (dålig självprövning!). En folkbildningsman, lektor O.
Ottelin, vet ännu anno 1918 att omtala i sin Verdandiskrift "Den
folkliga föreläsningen" (11:30), det Strindberg "givit oss" orden
överklass och underklass. Cederschiöld tycks vara av samma tro
i sin språkskrift "Framtidssvenska", 1917, åberopande där icke
Quiding men Strindberg som hemulsman för de båda orden. I sin
Strindbergsbok fortplantar E. Hedén den gängse oriktiga
föreställningen om Strindbergs verkliga ställning till Quiding. Han går
icke så långt att han utger Strindberg som "skapare" av de
"geniala" orden, såsom Laurin i "Svensk självprövning" håller för
sant, eller att Strindberg "givit oss" desamma. Men han upprepar
utan reservation eller undersökning det till slentrian vordna
påståendet att Strindberg varit de historiskt och juridiskt
betydelsefulla klasstermernas rätta såningsman. Hade
Strindbergsartik-lama haft en så mäktig verkan som man velat fastslå, kunde man
ju också tycka att genom honom intresset för Quiding skulle väckts,
sedan Strindberg på annat ställe i en anspråkslös liten not erkänt
sitt "lån" av Quiding, men det ha hans artiklar icke haft. Det
tog flera år innan klasstermerna ifråga började vinna insteg i
språket. Branting har själv icke använt eller gjort dem populära
som grundlägggande facktermer — måhända var han för detta
ändamål för mycket bunden av tysk partilära och dess terminologi
— annat än undantagsvis, t. ex. 1889 i en tidningsuppsats "Folk
och proletariat" (se hans Tal och skrifter, 1. delen, s. 219). August
Palm använder dem icke heller men begagnar i agitatoriskt syfte
efter utländskt mönster i provnumret av sin tidning
"Social-Demo-kraten" 1885 "förtryckare och förtryckta" i en uppsats med dessa
ord som rubrik, såsom de "två slags folk", varav "samhällets
medlemmar bestå". Skulle man genomgå aktstyckena från
arbetar-kongresserna och andra dylika dokument från arbetarrörelsens första
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
